Give 'Em Hell, Malone

Ibland har jag hört mindre vetande personer påstå att det skulle vara enkelt att göra en Tarantino-film. Man tar bara lite coola snubbar, lägger till någon schysst brud, smattrar på med massa svärord och oneliners och öser på med våld och hårdkokthet. Problemet är ju att det inte blir Tarantino för den sakens skull utan Tarantino rymmer massa andra saker som fantastisk känsla för detaljer, filmmusik och estetik. Den här filmen, Give 'Em Hell, Malone, är ett typexempel på hur det blir när någon tar klassiska Tarantino-ingredienser (och Guy Ritchie också för den delen) och bara slänger det i en skål och hoppas att det ska komma ut ett mästerverk utan att bidra med något själv.

Malone är en hård privatdeckare som fått hela sin familj mördad av ondingar. Han är nedsupen och film noir-förkroppsligad med sin hatt och rock. Dessutom har han en mamma som vägrar inse att det inte är skolslagsmål han varit med om när hon tar fram sin medicinväska för att plocka bort kulorna i honom. Malone kommer över innehållet i en eftertraktad väska och blir samtidigt inblandad i en deckarhistoria med alla obligatoriska element: en femma fatale, en galen pyroman och en rik man som sitter högst upp i näringskedjan och drar i trådarna.

Tempot är det inget fel på och blod fläskas det på ganska bra med, framförallt i inledningen. Men som jag redan varit inne på känns det bara som att se en sämre variant av en Tarantino-film. Det sägs repliker som är tänkta att vara jättecoola men som bara blir halvdana, scener som är tänkta att vara riktigt wow-framkallande är bra hyfsade och storyn som är tänkt att vara cool har problem att driva sig själv framåt trots tempot.

Sedan har vi ju sett allt förut; tjejen som ska ge en gammal gubbe lite oral njutning men istället choppar av hans ädlare del och scener i spegelhuset på ett nöjesfält där man skjuter på varandras spegelbilder. Give 'Em Hell, Malone är varken fräsch, eller än värre, speciellt bra. Inte så konstigt att man inte fick ihop speciellt många namnkända skådisar. Det skulle i så fall vara Ving Rhames från bland annat Piranha (missa inte den när den kommer på bio!) som spelar en ond überhårding.

Betyget landar på en 5:a. Det här är en gäspning som man gott kan vara utan, det är ju inte direkt någon brist på bra actionthrillers här i världen.