Gremlins 2 - The New Batch

Filmen:
Gremlins från 1984 är knappast något mästerverk. Men det är en skön kultfilm som på ett lysande sätt blandar familjefilmsmys (julstämningen) med riktigt underhållande monsterskräckis. I uppföljaren, där varelserna dyker upp i en gigantisk skyskrapa i New York och skapar kaos, klickar inte genreblandningen fullt så bra. Faktum är att det blir soppa av alltihopa.

Gremlins 2 - The New Batch är betydligt mer svamlig än sin föregångare - och här skruvas allting till rent absurda nivåer med alltifrån genetiska experiment med en ruskig professor som hämtad ur en gammal skräckfilm (vilket förstås känns extra tydligt när Christopher Lee är den som gestaltar karaktären), Donald Trump-liknande miljardärer med storhetsvansinne, svamliga TV-shower som varelserna självklart dyker upp i och inte minst fler varianter av de gröna monstren där alla bär speciella kännetecken (lite som dvärgarna i Snövit).

Jag tycker inte heller effekterna är lika snygga denna gång. Det märks så tydligt att man denna gång använt sig av mer dataeffekter än vad man använt sig av gammalt hederligt hantverk i form av robotar, latex och annat old school-charmigt som står emot tidens tand betydligt bättre än sånt som renderas i en datorburk. Det gör att en stor del av charmen som genomsyrade den första filmen lyser med sin frånvaro. Här känns varelserna inte lika levande och karaktärsdragen blir mer störande än någonting annat.

Är det en parodi på den första filmen? Eller handlar det bara om det typiska uppföljarsyndromet där allting ska skruvas upp några snäpp extra för att kunna överträffa originalet? Svårt att säga. Vad som däremot är klart är att Gremlins 2 - The New Batch aldrig når samma nivåer som den första filmen. Den är på tok för svamlig, har svårt att hitta den ton man vill hålla och skådespelarna överspelar så det sjunger om det. Den enda som levererar är Dick Miller som spelade grannen i den första filmen och här får lite mer att jobba med. Han får en att dra på smilbanden i en film där humorn annars känns lämpad för fyraåringar samtidigt som den är på tok för läskig för att låta någon i den åldern titta på eländet.

Gremlins 2 - The New Batch är ett typexempel på när en uppföljare blir helt fel och det smärtar att se hur illa man behandlat de sköna monstren som gjorde den första filmen så underhållande och läbbig på samma gång.

Bilden:
Första scenen i filmen är kanske det sämsta som jag någonsin sett på Blu-ray. Bilden är så grynig och brusig att det känns som att någon smulat cornflakes på kameralinsen - men lyckligtvis skärps det till nästan omgående och resten av filmen är i alla fall i klass med en något bättre DVD-film. Skärpan blir aldrig mer än okej och färgerna känns något urvattnade, men det mesta smutset är borttvättat från bilden och svärtan håller en bra nivå genom hela filmen.

Bilden är kodad i AVC och har formatet 1.85:1.

Ljudet:
Här bjuds på ett DTS-HD Master Audio 5.1-spår som inte direkt levererar någon större ljudupplevelse, utan puttrar på med en ganska lättförglömlig ljudbild där dialogerna låter något burkiga och där surroundeffekterna mestadels håller till i de främre högtalarna. Musiken är hyfsat mixad och basen vaknar till med ett skönt tryck i några scener. Överlag ett ytterst medelmåttigt ljudspår.

Extramaterialet:
Ett par bortklippta scener, en svamlig bakom kulisserna-titt på filmen, en gag reel och ett kommentarspår med Joe Dante och några av skådespelarna som faktiskt är riktigt underhållande att lyssna på med en sköna anekdoter från inspelningen och en hel del svammel mellan personerna i fråga.