Hellboy: The Crooked Man

Jag har alltid älskat Mike Mignolas ikoniska serietidning om den knallröda helvetesgubben och hans atmosfäriskt sotsvarta äventyr som den amerikanska regeringens främste demondräpare. Jag var därmed aldrig särskilt såld på Guillermo del Toros omtyckta adaptioner av den enkla anledningen att jag ansåg (och anser fortfarande) att han gjorde alldeles för många ändringar framförallt estetiskt för att kunna kalla sina filmer för Hellboy. Mignolas fantastiska tecknarstil och den där Lovecraft-doftande designen på allt kastades i Guillermos två filmer ut och ersattes av semigeggiga Pans Labyrinth-proteser och alldeles för starka färger. Jag är dock villig att låta allt detta vila. Jag är beredd att låta Guillermos estetik passera bara jag slipper se fler Hellboy-filmer av den kvalitet som serietidningslicensen förvandlats till de senaste åren.

Först fick vi Instängd-gubben Neil Marshalls alldeles absurt usla film (2019) och nu är det alltså dags - igen. Manusförfattaren bakom Cranked (där stannar titlar som går att känna igen på hans ytterst pannkakstunna meritlista, dessutom) har regisserat det som i grunden är en indiefilm. Det var först tänkt att Mike Mignola och regissören Brian Taylor skulle producera/slutföra The Crooked Man för runt 100 miljoner kronor men prislappen hann skjuta upp till det dubbla innan den väl var helt färdig. 200 miljoner kronor... är såklart ingen liten summa pengar men med tanke på att 2019-versionen kostade 600 miljoner kronor och att Del Toros andra film (The Golden Army) kostade över 940 miljoner kronor att göra - är The Crooked Man en riktig lågbudgethistoria, i jämförelse.

Och det märks.

Det första som syns i bild redan i bildruta ett är såklart Hellboy, som den här gången gestaltas av Jack Kesy som jag förstått fungerat mer som rekvisita än som något annat i filmer som Baywatch samt Tom Clancy-rullen Without Remorse. Jag har sett dem båda men har inget minne av att jag någonsin lade märke till Jack, vilket nedrigt nog förpassar honom till "statist-ledet" för egen del. Mer eller mindre. Nu är han dock Hellboy och sminket som förvandlat honom till Mignolas knallröda helvetesgubbe, är det enskilt sämsta jag någonsin sett i en långfilm i hela mitt liv. Hellboy här - ser ut som om han vore formad av Cernit-lera. Det är så dåligt gjort att det i de flesta av scenerna blir parodiskt då Kesys ansikte dels inte rör sig (alls) men också ser ut som om man bara kluddat dit lite lera, penslat det med Falu Röd-färg och limmat dit gummihorn som inhandlats på Lekia.

Resten av filmen ser ungefär lika påkostad ut. 200 miljoner är som sagt en mycket låg budget i Hollywood idag men den här filmen ser ut att ha kosta 20 000 kronor. Max. Som kontrasterande exempel satte den genombriljante Leigh Whannell ihop Upgrade (2018) för cirka 30 miljoner kronor och ser för det mesta ut som vilken miljardproduktion som helst. Något som alltså absolut aldrig går att säga om The Crooked Man. Fotot är bedrövligt. Ljussättningen är bedrövlig. Kostymerna? Bedrövliga. Klippningen är slapp, datoreffekterna är bedrövliga och som skräckfilm betraktat har Taylor rejäla besvär med att hitta rätt i ton och chockeffekt. Det blir utdraget, aldrig läbbigt, bara smetigt och sömnigt.

I grunden är dock The Crooked Man en höjdare, serietidningen alltså. Jag minns hur mycket jag gillade skräckkänslan när den först släpptes och uppskattade den krokiga demonfarbrorn som förvandlar kvinnorna i skogen till häxor - riktigt mycket. Storyn kretsar kring en liten sorglig skogsglänta djupt inne i den nordvästra delen av bergskedjan Appalacherna och om hur 1959 års Hellboy av misstag hamnar där och stöter på patrull. Serietidningen är stämningsfullt frän, mörk, våldsam och intressant medan filmen är ful, trist, sömnig med kassa skådespelarinsatser och bedrövligt fula effekter. Hellboy ser dessutom (som sagt) inte riktigt klok ut. Jag, som Hellboy-fan, tycker att det är ytterst synd att karaktären misshandlas på det här viset. För han skulle kunna vara filmvärldens hårdaste jävel och filmerna borde vara bra med tanke på grundmaterialet.