Here

Livet passerar revy i Robert Zemeckis senaste dramakomedi, där miljontals år av evolution leder till ett ensamt hörn någonstans i Nordamerika - ett hörn som blir skådeplatsen för mänsklighetens historia och hemmet för flera generationer människor som försöker uppnå sina drömmar. Här och nu, är budskapet. Lev i nuet. Livet är alldeles för kort för att slösa bort det på meningslös ångest. Det är med andra ord en film med väldigt stora ambitioner... men med väldigt få överraskningar.

Here är en sentimental historia vi har sett många gånger, där det är inramningen som blir huvudattraktionen. Det är ett kul experiment att bevittna hela livsöden från en enda vinkel, där övergångar sker i form av inklippta rutor från olika eror, likt fönster till ett annat liv. Serietidningen som filmen är baserad på gjorde detsamma för att visa hur flyktigt livet är; i filmen fungerar det som övergångar till nästa story. Vissa av dessa övergångar är klipska, medan andra känns slappa - särskilt när majoriteten av berättelserna inte engagerar. Då räcker det inte med att ständigt uppvisa Tom Hanks och Robin Wrights föryngrade ansikten.

Ett av problemen är att många av filmens historier blir lösa trådar som snabbt tappar koppling till filmens röda tråd. Man glömmer exempelvis snabbt bort historien om pilotens fruga och sidohistorien om Benjamin Franklins familj hade lika gärna kunnat klippas bort då det egentligen inte tillför så mycket till den övergripande historien. Det är mycket som ska hinnas med, men i slutändan är man ändå mest investerad i historien som rör Hanks och Wright, då Zemeckis lägger mest tid på deras dynamik och deras världsbilder. Här finns det några effektiva scener, men så fort det börjar koka upp lite känslor viftas det snabbt bort av fula digitala effekter - som när en CGI-kolibri ska försöka knyta samman historierna - eller platta dialoger.

Det bidrar till en kletig film som aldrig riktigt lyckas beröra. Jag uppskattar som sagt inramningen väldigt mycket, men det känns inte heller som att man nyttjar dess potential till fullo. Det hela blir bara alldeles för artificiellt och då syftar jag inte bara på datoreffekterna. Känslorna uteblir nämligen och bubblar aldrig riktigt upp till den glansigt sockriga ytan, för de invävda konventionella berättelserna blir aldrig riktigt upplyfta av den "stillastående kameran". Det är mycket som Zemeckis vill säga med Here och hur kort livet är, men ditt liv blir nog definitivt kortare om du lägger tid och pengar på att se Here.