Jumper

Vi på Gamereactor älskar fula frisyrer. Det är ingen hemlighet. Så vad passar då bättre än att inleda en recension med att lägga fullt fokus på Samuel L. Jacksons frisyr i Jumper. En svinto-odling på huvudet. En hårman från helvetet. Ett tupéjobb av modell mycket, mycket sämre. Man skulle faktiskt kunna skriva en hel avhandling kring frisyren han går omkring med, men det ska jag givetvis inte göra - utan nöjer mig istället med att konstatera att Nicolas Cage faktiskt ligger i lä den här gången.

(Och här slår Petter mig på halsen med den beryktade stekspaden och tvingar mig att börja prata om själva filmen istället, ouch!).

Jumper är Doug Limans utskällda och relativt söndersågade (av kritikerna) actionfilm med Hayden Christensen i huvudrollen som David Rice, en kille med förmågan att kunna teleportera sig, en så kallad "jumper". När vi först möter honom är han inte på det klara med hur förmågan fungerar, men allt eftersom filmen fortlöper börjar David kunna hantera den bättre och bättre - bara för att sen börja använda sig av teleporterandet för att utföra mindre lagliga handlingar. Det ser coolt ut och allt verkar perfekt med teleporteringsförmågan. Men precis som man börjat tänka i de banorna och drömmer om att själv ha den förmågan dyker Samuel L. Jackson och hans frisyr upp. Han är en "paladin" och har som livsuppgift att leta rätt på alla jumpers. En farlig jakt tar sin början.

Nu skiftar Jumper fokus. Från att ha varit en ganska cool och underhållande film med ett vältrande i snygga kläder, snygga lägenheter, fina miljöer och häftiga situationer förvandlas den till en korkad och extremt larvig actionfilm - dock fortfarande med ett visst underhållningsvärde. Varför den blir larvig och korkad är lätt att förklara. Det är paladinernas fel. Dessa figurer vars syfte med att jaga rätt på teleporterande människor är så luddigt och idiotiskt förstör en stor del av upplevelsen. För när vi får veta att det är emot guds vilja att teleportera sig och att man därför måste döda alla som har den förmågan tappar man nästan hakan. Kunde man verkligen inte komma på någon vettigare agenda för paladinerna?

Nåja, om man kan svälja det stundtals pinsamma manusarbetet, de inte allt för imponerande specialeffekterna och Samuel L. Jacksons otroliga överspel, så finns det en viss underhållning att hitta i Jumper även efter paladinernas intågande. Doug Liman regisserar med säker hand och fångar upp intensiteten på ungefär samma sätt som han gjorde i Bourne Identity med snabba klipp och imponerande kameralösningar. Det är fartfyllt, lättsamt och Hayden Christensen som i vanliga fall brukar vara så usel att man vill slänga sig framför en cykel eller begå harakiri med en gravad lax är faktiskt helt okej i huvudrollen och valpögonsförsedda OC-stjärnan Rachel Bilson är inte alls dum som ögongodis.

Är man bara ute efter att slå ihjäl lite tid och älskar actionfilmer utan större krav på hjärnverksamhet, så är Jumper faktiskt inte alls fel att slänga ett öga på. Förvänta dig inte för mycket bara.

DVD:n håller överlag hög klass med en bild som kanske dras lite väl mycket med en tveksam skärpa och färgåtergivning, men ljudet imponerar stort. Det är så här ljud ska låta i en actionfilm. Bombastiskt, kraftfullt och med ett bra utnyttjande av samtliga kanaler på surrounden. Extramaterialet består till den största delen av featurettes där man påpekar hur duktiga samtliga medverkande är, fjäskigt och inte alls så intressant faktiskt. Men kommentarspåret är i alla fall bra.