Igår släpptes äntligen Split Fiction, vilket är efterföljaren till It Takes Two från Hazelight. Även detta kretsar helt och hållet kring co-op, så till den milda grad att du inte kan spela det ensam, utan då måste hela tiden ha någon att lira med. Det kan ju vara lättare sagt än gjort, men vi har därför satt ihop en liten behändig guide för att hjälpa dig komma igång med äventyret så smidigt som möjligt.
Vissa passager går oerhört fort, men det är suveräna checkpoints.
Till att börja med så är det som sagt co-op som står på menyn, och vare sig du spela lokalt eller online så kommer skärmen största delen av spelet vara uppdelad mellan de två författarprotagonisterna Mio och Zoe. Har du möjlighet att spela lokalt, men vill hellre köra online för att få hela skärmen för dig själv, så kan du alltså glömma det.
Att spela online kunde inte vara enklare eftersom det stödjer något som kallas Friend Pass. Och inte nog med det, Hazelight har till och med förbättrat konceptet. Du kan nu gratis dela ut ditt spel (eller snylta på någon annan) oavsett vilket format de spelar - så länge det är PC, Playstation 5 och Xbox Series S/X. Det enda du behöver göra är att själv ladda ner Friend Pass alternativt be en vän göra det och sedan ta emot eller skicka en inbjudan.
Det kommer krävas att ni kan prata obehindrat med varandra för att kunna hjälpas åt på bästa sätt.
Så vem kan tänkas vilja spela Split Fiction? Spontant tycker jag inte det finns någon tydlig målgrupp, utan det är ett riktigt bra spel, kort och gott. Med det sagt så är det lite vuxnare än It Takes Two (två författare och en kapitalistisk företagsledare versus en mor och far som inte riktigt hinner med sin kärlek och barnet) och designen bygger i hög grad på fantasy/scifi-tropes snarare än mer familjära saker och dockor. Det betyder absolut inte att det inte är lämpligt för barn, men jag skulle ändå tro att man ska vara något år äldre för att uppskatta det.
Att komma igång med äventyret är generellt väldigt enkelt och dess långa banor är ofta uppdelade i tydliga etapper, där du alltid får en kort instruktion om vad du ska göra. Du behöver aldrig krångla till saker, utan allt du behöver finns alltid i din närhet, och fastnar du och inte begriper åt vilket håll du ska gå eller hur du ska nå en plattform, så bara stanna upp lite och titta dig omkring. Svaret är alltid nära och enklare än du kan tro.
Flera delar av spelet innehåller påskägg fansen kommer älska, och de är vanligtvis inte svåra att hitta.
Det är egentligen främst vid hastiga byten av perspektiv eller fordonspassager i hög far där du inte vet hur banan går som det kan bli lite knivigt. Kom då ihåg att du har hur många liv som helst till ditt förfogande och du behöver aldrig starta om särskilt långt bak. Tack vare detta kommer alla att ta sig igenom Split Fiction tids nog. Enda brasklappen jag vill lyfta fram är att ni aldrig får dö båda två samtidigt. Spelet startar då om, men checkpoints är så generösa att det aldrig blir ett bekymmer. När du dör ska du vanligtvis bara snabbt trycka på Y-knappen (triangel till Playstation) för att få vara med igen, och är du bara rapp behöver inte din medspelare vara själv särskilt länge.
När jag spelade med sambon upplevde hon att ett fåtal passager var lite för svåra för henne, oftast sådant som handlar om saker som går fort eller på tid. Mio och Zoe gör dock sällan exakt samma saker i äventyret, och något som funkade för oss var att mellan varven byta handkontroll så hon istället axlade rollen som Mio (istället för Zoe som hon oftast gjorde, fantasy-entusiast som hon är). Det kan vara ett enkelt tips om något skulle bli mer frustrerande snarare än underhållande. Det finns även möjlighet i menyerna att justera sådant som hur mycket skada man tar av attacker och detta är unika val för både Mio och Zoe - och något så unikt som att hoppa fram till nästa checkpoint. Det finns alltså ingen som helst risk att ni ska fastna.
Ni kommer ofta syssla med helt olika saker och känns något för svårt går det ofta att bara byta roller en snabbis.
Det är även värt att känna till att Split Fiction inte har så kallade collectibles i någon traditionell mening. Det är alltså ingen poäng att gå gnida sitt ansikte mot alla väggar i hela spelet i hopp om att hitta spelkort, sculls, flaggor, termosar, bobbleheads, månar, agility orbs eller något liknande. Därmed inte sagt att det inte finns hemligheter. De viktigaste är sidouppdragen, vilka är helt fantastiska och ofta något av höjdpunkterna i äventyret. En del är så vansinniga att jag önskar de vore ett helt spel i sig själva. Men dessa är svåra att missa och tjejduon brukar ha vänligheten att informera när det är ett sidouppdrag i närheten.
Dessutom finns det lite andra grejer, vilka dock egentligen inte har någon större betydelse. Det handlar exempelvis som sådant som ger dig Achievements/troféer och roliga grejer som ger ett gott skratt. Mitt generella tips är alltså att du inte behöver FOMO-finkamma banorna, men att du ändå ska kika runt för roliga påskägg relaterade till filmer, spel och Hazelights egna skapelser.
Du har ett ljuvligt äventyr framför dig.
Med detta sagt så är det svårt att ge generellt gameplay-tips i Split Fiction eftersom ingen bara är den andra lik, och varje nytt moment varar bara några minuter innan det är dags för något annat. Förhoppningsvis underlättar detta ändå lite att komma igång och undrar du något, så ställ gärna frågor i kommentarsfältet så ska jag svara. Lycka till, du har ett absolut underbart äventyr framför dig.
