Svenska
Gamereactor
filmrecensioner
Kraven: The Hunter

Kraven: The Hunter

Sony Pictures har lagt ännu en kolklimp i filmredaktör Andrés julstrumpa...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i

Här har vi den, mina damer och herrar - den sista spiken i Sonys superhjältekista. Sonys visste det, alla i världen visste det och det är därför inte särskilt konstigt att de nu lägger locket på detta usla filmuniversum. Under det locket klättrar bottenskrapet Kraven the Hunter vilt upp till toppen, för att på något sätt bli ihågkommen, men vägen dit är omöjlig. Så trött och oinspirerad är denna Spiderman-spinoff, vars enda syfte är att aldrig släppa taget om Spiderman-licensen.

Detta märks tidigt av då filmen har svårt att skapa illusionen av att det finns en handling och man börjar förstå varför filmens premiär har skjutits upp gång på gång när man vill inser hur filmen kommer att sluta, fem minuter in i filmen. Det är inte osammanhängande som Madame Web, men det är sömnigt berättat. Fragmentariskt. Slarvigt ihopsatt. Man kan nästan identifiera vilka reshoot-scener och dialoger som har klistrats in för att skapa en bättre struktur, men man ser sprickorna i fasaden. Sett till den trötta dialogen känns det som att filmen borde ha släppts tidigt 2000-tal, tillsammans med andra misslyckade serietidningsfilmer från den eran.

Kraven the Hunter är en utriven serietidningssida som handlar om hämnd, att omfamna sin inre best, att gå tillbaka till sina rötter, så länge man är vän till djuren är det ok att döda folk, eller något sådant. Tror jag. Handlingen och karaktärernas drivkrafter är så tunna att jag inte klandra trötta julshoppande biobesökare från att somna här och där, för det känns aldrig som att det finns riktiga konsekvenser eller något av vikt i denna actionthriller. Regissören JC Chandor kan nämligen aldrig bestämma sig för vilken serietidningston han vill ha, vilket resulterar i en osäker röra som mest bara är ful att titta på. Ibland gränsar det till komiskt edgy, men det hela är så löjeväckande att man aldrig orkar inte dra på smilbanden.

Kraven: The Hunter
Om vår serietidningskåta skribent Henric Petterson inte ens vill ta på den här filmen med sju meter lång pinne, då vet man att man ska akta sig för Kraven.

Man kan förvisso riva ost på Aaron-Taylor Johnsons magrutor, men mer än så kan inte skådespelaren erbjuda till sin roll. Han är precis lika livlös som filmens artificiella actionscener och erbjuder ingenting som skulle få biobesökaren att vilka veta mer karaktären eller dennes töntiga bakgrundshistoria. Kraven är en billig slit-och-släng-actiondocka som kan slängas i samband med popcornkartongen, för det finns ingenting som är minnesvärt i vare sig handlingen eller de tandlösa actionscenerna, som för det mesta bara är geggiga green screen-effekter. Jag tycker nog mest synd om Russell Crowe som har sänkt sig till denna skräpnivå.

Detta är en annons:

Kraven the Hunter är måhända inte lika vrålusel som den alldeles hopplösa Madame Web, men det är inte långt ifrån och där Morbius åtminstone blev underhållande tack vare dess oavsiktliga meme-potential bjuder Kraven inte på någonting annat än tomma kalorier. Vill du ha något verkligt hjärndött till julhelgen kan nog Kraven komma till undsättning, men i övrigt är det väl bara att avliva denna missbildade best från sitt lidande.

HQ
02 Gamereactor Sverige
2 / 10
+
Förhoppningsvis är detta slutet för Sony Pictures serietidningsterror...
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Relaterade texter



Loading next content