Filmen:
Det finns i nästan alla moderna sci-fi filmer spår av Ridley Scotts Alien från 1979. Scott lade någon sorts grund för hur man berättar ett effektivt narrativ som utspelar sig på en isolerad farkost ute i den kalla, mörka rymden. Denna berättarstruktur som återkommer år efter år i filmer går bara att göra så mycket med. En grupp med människor befinner sig på något typ av uppdrag ute i en rymdfarkost, som sedan invaderas av någon utomjordisk organism. I Alien är det Xenomorps och i Life är det en bläckfiskliknande varelse som komiskt nog kallas för Calvin.
Life har den svenska regissören Daniel Espinosa bakom rodret, som har tagit klivet från att göra den underskattade kriminalfilmen Snabba cash hemma i Sverige ända in till Hollywoods finrum. Hans karriär har dock varit aningen brokig sedan dess med filmer som Safe House och Child 44. Inte på något sätt dåliga filmer, men inte heller någonting som vi kommer att minnas om tio år. Espinosa visar dock på att han besitter kunskapen att berätta ett intressant narrativ, även fast slutresultaten aldrig känns helt och hållet kompletta.
Hans senaste rulle Life har en intressant berättelse, även fast vi sett det upprepade gånger i andra tappningar. Den första akten beskriver vardagslivet kring besättningen på rymdstationen som filmen utspelar sig på (precis som i Alien). Den inledande scenen är skapad som en enda lång tagning och bjuder verkligen in tittaren i hur stationen är uppbyggd, och utlovar kanske ett filmfoto som inte riktigt håller hela filmen ut. Många skräckfilmer idag bjuder ofta på en härlig uppbyggnad för att sedan i den andra akten spåra ut totalt, vilket i ärlighetens namn börjar bli tröttsamt. Jag skulle nog dock vilja påstå att Life sparar på krutet rejält in till den sista halvtimmen som känns väldigt sprakande. Det är en långsam uppbyggnad kring rollfigurerna, och varelsen som presenteras tidigt i filmen tar aldrig för mycket fokus.
Jag vill inte berätta för mycket om varelsen i sig, men kan kortfattat beskriva den som en "rymdbläckfisk", som på samma sätt som Xenomorpherna behöver någon form biologisk massa för att kunna växa sig stor. Så vi får följa Calvin (som den så dumt kallas) från att vara en mikroskopisk organism till ett fullfjädrat stort monster. Personligen köper jag inte riktigt förvandlingen, utan tycker allting går lite för hastigt framåt. Dock vägs detta upp med en bra övergripande design, och jag som har en smärre fobi för bläckfiskar och insekter hade emellanåt svårt att hålla ögonen på skärmen när den försöker slingra sina vidriga tentakler kring diverse lemmar.
I det stora hela är Life en habil skräckupplevelse som återupprepar mycket gamla konventioner som återfinns i åtskilliga filmer på samma tema. Den tillför ingenting nytt till genren i sig, men den överraskade mig verkligen när det kom till presentationen. Allting kändes välbalanserat med ett till mestadels snyggt foto, och ett par riktigt läckra kameraåkningar. Känner du dig svältfödd på en halvläskig sci-fi är den absolut värd att kika in. Daniel Espinosa kanske inte är den mest nyskapande regissören där ute, men han kan i vilket fall som helst leverera stabila filmer med en internationell standard, och det värmer alltid till lite extra när jag ser en svensk person lyckas utomlands med sina projekt.
Bilden:
För det mesta upplevs bilden som bra, dock har filmen i sig inte särskilt mycket färger vilket kan göra att den framstår som rätt trist emellanåt. Och som ett resultat av det digitala fotot uppstår det ibland en slags glänsande effekt som sticker lite i ögonen en aning. Närbilderna erbjuder dock en bra skärpa och mycket detaljer som framhävs på ett effektivt sätt.
Filmen har formatet 2.39:1.
Ljudet:
Filmens DTS-HD Master Audio 7.1-mix är kanon, inget snack om saken. Ljudbilden är stabil och bjussar på grymma effekter, vare sig det handlar om hur en eldkastare låter till hur explosioner skildras utanför farkosten.
Extramaterialet:
Inget som kommer få dig att svettas kraftigt i extas. Men det finns en del borttagna scener, en kortare dokumentär om inspelningen och en del konceptskisser för den som vill grotta ner sig ytterligare i universumet.