Monsters University

Filmen:
Efter att ha tappat greppet med medelmåttiga och rätt opersonliga filmer som Bilar 2 och Modig, så är äntligen animationskungarna Pixar tillbaka i gammal god form med studions första prequel någonsin. Monsters University berättar historien om Mike och Sulley, de två skrämselexperterna från Monsters Inc, under deras tid på universitet tillsammans.

En relation som börjar rejält frostigt när de båda grabbarna lyckas få sig själva utkastade från universitetet efter att ha retat upp skolans stränga rektor. Drömmarna om att utbilda sig till fullfjädrade skrämmare lever dock kvar när en lagtävling i skrämsel anordnas på skolan, men för att vinna krävs det att Mike och Sulley lyckas hitta ett sätt att samarbeta på. Inte bara med sig själva, utan också tillsammans med ett gäng lagkompisar ingen annan vill vara med.

Monsters University fungerar lika bra som prequel till Monsters Inc som den gör som animerad hyllning till kultkomedier som Animal House och Revenge of the Nerds. Själva grundkonceptet påminner starkt om just dessa filmer. Ett gäng underdogs som ingen tror på, men som vägrar ge upp och fortsätter kämpa för att bevisa för världen och sig själva att de minsann duger till samtidigt som elaka sportfånar och bitchiga cheerleaders försöker sätta käppar i deras hjul. Det är en hjärtvärmande berättelse där Pixars ljuvliga fingertoppskänsla för att kombinera humor med sentimentalitet lyser starkt för första gången sedan Toy Story 3. Monsters University lyckas inte bara med att locka fram en massa goda skratt med sina lustiga karaktärer och glada färger som genomsyrar filmen. Den lyckas också på ett perfekt sätt att fånga känslan av utanförskap och vikten av att finnas till för varandra. En strålande balans mellan allvar och humor som passar såväl gammal som ung.

Animationerna håller världsklass med pälsdetaljer som får en att tappa andan och karaktärsdesigner som många gånger får en att brista ut i spontana gapskratt (favoriten är den pälsiga läraren i skrämseltubskunskap som har en av de finaste mustascherna jag någonsin sett), medan röstskådespeleriet med Billy Crystal och John Goodman i huvudrollerna är briljant raktigenom. Även birollerna är bra. Steve Buscemi spelar återigen den luriga kameleonten Randy på ett förträffligt sätt och Helen Mirren gör en minnesvärd insats som skolans otäcka rektor. Om det inte vore för att manuset trampar lite vatten i mittpartiet innan den återfår fästet och sedan avslutar ruggigt starkt med en campingsekvens som kan vara det allra läckraste som Pixar någonsin kokat ihop, så hade det varit svårt att hitta något konkret att klaga över.

För mig överträffar Monsters University sin föregångare och placerar sig bakom Toy Story-trilogin och Ratatouille som en av Pixars bästa filmer genom tiderna. En oerhört varm, hjärtlig och ruskigt underhållande film som kommer att snurra flitigt i min Blu-rayspelare i många, många år framöver.

Bilden:
Här snackar vi perfektion så det skriker om det. Disneys ljuvliga transfer är fylld till bredden av krispigt detaljerade omgivningar och karaktärer där varenda litet hårstrå, ojämnhet och andra texturer nästan sticker ut ur skärmen med sin detaljrikedom. Skärpan är med andra ord fullkomligt strålande och färgerna är, om möjligt, ännu mer imponerande. Här samsas levande och oerhört fylliga färger om utrymmet i en film som ger ordet färgglad en helt ny innebörd, detta samtidigt som svärtan är mörk och tung som sig bör. Det är en ren njutning att titta på Monsters University på Blu-ray och något smuts, brus eller annat negativt vad gäller bildkvalitén står inte att finna någonstans.

Det här, gott folk, är referensklass från början till slut. Bilden har formatet 1.78:1.

Ljudet:
Det är kanske lätt att tro att inget kommer att kunna överträffa bildkvalitén i Monsters University, men det är exakt vad ljudkvalitén gör. Det här Dolby True-HD 7.1-spåret kan vara bland det läckraste som jag någonsin lyssnat på. Tunga och välmixade surroundeffekter där precisionen är helt klockren och där avvägningen mellan subtila och mer kraftfulla effekter gjorts på ett strålande sätt. Det känns hela tiden enormt levande och som åskådare kastas man in mitt i berättelsen på ett oerhört imponerande sätt i både filmens lugnare och mer intensiva ögonblick. Dialogerna är perfekt uppfångade och musiken likaså.

Extramaterialet:
Det enda som inte blåser en av stolen i den här Blu-rayutgåvan är det relativt snåla utbudet av extramaterial. Här finns ett kommentarspår där filmens regissör/manusförfattare diskuterar sig igenom scenerna med en av filmens producenter och en manusansvarig, hyfsat intressant och med många fina kopplingar till den första filmen. Höjdpunkten bland extramaterialet utgörs dock av det enda inslaget vid sidan av kommentarspåret. Kortfilmen "Blue Umbrella" från Pixar där två paraplyer spelar huvudrollerna, det är en fantastiskt snyggt berättad liten kortfilm med vrålsnygga animationer och fin stämning som definitivt är värd att titta närmare på.