Monsters vs. Aliens

Filmen:
Monsters vs. Aliens är Pixar-konkurrenterna DreamWorks Animations senaste animerade alster. En film om monster (en supersmart vetenskapsman som förvandlats till en liten kackerlacka, en slemhög och en korsning mellan marsvin och insekt är några av dem) som blivit inspärrade på en hemlig militärbas någonstans i USA och som efter att en gigantisk utomjordisk robot landat på jorden skickas ut för att rädda dagen. Det är monster som fajtas mot aliens, men utan skrämseln som man annars associerar till monster/utomjordingar och med förvånansvärt sorgliga livsöden där en helt vanlig tjej ansluter till monsterfängelset efter att ha förvandlats till en gigantisk version av sig själv då hon kommit i kontakt med någon form av utomjordisk massa.

DreamWorks lyckas precis som gudarna på Pixar göra någonting barnvänligt och underhållande av monstertemat, men till skillnad från Monsters Inc som var en hjärtvärmande och konstant roande film känns den här aningen ojämn. Det är långt mellan skratten och oftast kräver det nästan att man kollat på gamla skräckfilmer från 50-talet för att på allvar förstå vissa av skämten/hyllningarna som levereras under filmen. Slemhögen B.O.B. är ju märkbart influerad av syltklumpsmonstret i The Blob, karaktären The Missing Link är inte helt olik monstret från den svarta lagunen och Insectosaurus är uppenbart en hyllning till Godzillafilmerna. Småttingarna kan förstås också njuta av dessa karaktärer, men då är det ju för den roliga designen på dem och inte på grund av några nostalgiska utbyten som äldre tittare kan tänkas få.

Jag gillar utseendet i filmen där man försöker efterlikna stämningen från gamla monsterfilmer och föra in en slags charmig 50-talskänsla till modern tid, det är läckra bildlösningar och massvis av lustiga karaktärer, men dessvärre är det också inslag som känns direkt undermåliga jämfört med många andra animerade filmer från idag. Människokaraktärernas munnar ser till exempel bedrövliga och livlösa ut, ungefär som att titta på mellansekvenserna i ett flera år gammalt TV-spel. Lyckligtvis är dessa inslag av mindre lyckad design inte särskilt många till antalet och överlag är designen klart charmig.

Inte fullt så charmigt är det att höra på när Seth Rogen i rollen som B.O.B. bjuder på sin patenterade och numera oerhört uttjatade typ av humor där han skrattar sitt rökhosteskratt, skriker lite, rökhosteskrattar lite till och säger någonting korkat. Rogen är tråkig som få. Det är däremot inte Will Arnett (Gob från Arrested Development!) och Hugh Laurie som höjer filmens kvalité avsevärt genom två klockrena insatser som älskvärda monster. Speciellt rolig är Laurie som i scenen där han skrattar som en ondskefull vetenskapsman får en att skratta så tårarna sprutar.

Monsters vs. Aliens håller trots detta inte alls samma klass som DreamWorks mästerverk Shrek 1 & 2 och Kung Fu Panda, den har inte samma skärpa i vare sig manusarbetet eller i humorn som deras tidigare alster briljerat med. Ibland blixtrar man till med fantastiska scener som när presidenten smyger fram till den enorma roboten och spelar ledmotivet ur Snuten i Hollywood på en synth, men oftast puttrar scenerna på med högst medelmåttiga försök till humor och en berättelse som aldrig riktigt griper tag i en. Monsters vs. Aliens är en hyfsat charmig och underhållande film, men absolut inte mer än så.

Bilden:
Det kanske känns lite tjatigt att läsa om den ena hyllningen efter den andra när det gäller bildkvalitén på animerade filmer som hittar sin väg till Blu-rayformatet , men faktum är att hyllandet är berättigat och att kvalitén på dessa helt enkelt är av exceptionellt bra kvalité. Monsters vs. Aliens är inget undantag, här bjuds på en krispigt läcker transfer med hutlöst bra skärpa fylld till bredden av snygga detaljer som porer i karaktärernas ansikten och Insectosaurus svajande hårstrån (som genom den fina skärpan verkligen känns som en samling av individuella hårstrån som alla rör sig olika på ett naturligt sätt), fantastiska färger där alltifrån brandröda tonerna på Golden Gatebron till Susans kritvita hår imponerar stort och inte minst en svärta som aldrig tappar i kvalitet.

Detaljrikedomen är ohyggligt bra i Monsters vs. Aliens och det finns egentligen ingenting att anmärka på. Superbra transfer.

Bilden är kodad i VC-1 och har formatet 2.35:1.

Ljudet:
Här bjuds på ett Dolby TrueHD 5.1-spår med ett bombastiskt surroundljud där explosioner, kollapsande broar, laserstrålar och monstervrål ljuder riktigt härligt i en underbar ljudmix. Man har verkligen tagit till vara på samtliga högtalare och lämnar ingenting åt slumpen, det är intensivt och fylligt ljud med dialoger i toppkvalité, riktningsdetaljer som känns hundraprocentiga och inte minst rejält med kraft när det väl behövs. Basen brummar på friskt och scenen där Golden Gatebron raseras är en ljudupplevelse som kommer att göra dig religiös ifall du har en bra utrustning där hemma.

Även musikinslagen låter riktigt bra och att höra Harold Faltermeyers ledmotiv till Snuten i Hollywood är mumma för öronen i den här ljuvliga ljudmixen.

Extramaterialet:
Här finns ett hyfsat intressant kommentarspår med producenten till filmen och regissörerna Rob Letterman och Conrad Vernon, man pratar lite om användandet av 3D som biopubliken bjöds på och hur man inkluderat mycket inslag och hyllningar från gamla skräckfilmer från 50-talet. Det är mycket information och en del goda skratt som kommentarsspåret bjuder på. Här finns också möjligheten att se filmen med en bild-i-bildfeaturette där man medan filmen rullar får höra kommentarer av regissörerna samt se lite konceptbilder och annat mumsigt, ett roligt inslag som är betydligt mer intressant än traditionella kommentarspår.

Sen tillkommer några featurettes om skapandet av filmen, två stycken 3D-filmer där man får användning av 3D-glajjerna som ingår i utgåvan (dessa filmer skapar dock i likhet med andra 3D-effekter som ska bevittnas med grön/röda-glasögon mest bara huvudvärk), en karaokedel samt några bortklippta scener.