Napoleon Dynamite

Förra veckan fick jag ett brev av en läsare som i mer eller mindre småirriterat ordalag menade att jag aldrig sätter höga betyg på just komedier. Efter det så bestämde jag mig naturligtvis omedelbart för att leta upp en slumpmässigt vald komedi och sätta ett högt betyg på den bara för att kunna motbevisa personen som skrev brevet. Där har ni alltså anledningen till varför Napoleon Dynamite har belönats med en 8:a. Skämt åsido så uppskattar jag faktiskt en bra komedi, däremot upplever jag ibland att de komedier som Hollywood spottar ur sig på löpande band ofta tenderar att vara lite likriktade, sällan vågar ta ut svängarna eller satsa på lite mer udda komik. Det är helt enkelt sällan man får en riktigt omskakande filmupplevelse enbart genom att se en komedi. Just därför kommer jag ägna denna recension till att försöka övertyga alla om att Napoleon Dynamite är ett utomordentligt ljuvligt litet skrattepos som verkligen skärmar sig från det standardmässiga komediutbudet.

Inte nog med att filmens huvudperson mot alla odds heter Napoleon Dynamite. Han är dessutom skolans okrönte meganörd med sitt röda afrokrull och oförmåga att säga mer än tre ord i minuten. Vi snackar alltså inte om någon tjejmagnet direkt. Den enda fördelen Napoleon skulle kunna ha av sitt utseende är möjligen att han skulle kunna vinna en Art Garfunkel-lookalike tävling. När Napoleons bästa vän, den mustaschprydde Pedro, ska ställa upp i skolvalet har de bägge vännerna en hel del jobb framför sig då den andra kandidaten är den snygga och kaxiga Summer. Inte blir det lättare av att Napoleon har fullt upp hemma med sin minst sagt bisarra familj som med lätthet skulle få klippkort på vilken mentalklinik som helst.

Det här är precis vad det låter som; en ultraskruvad high school-komedi där alla tänkbara stereotyper är dragna till sin spets flera gånger om. Igenkänningsfaktorn är dessutom hög då alla som har spenderat ett antal år på gymnasium eller högstadiet vet att man kan hitta personer som Napoleon, blyga Deb eller datorfreaket Kip bakom varje hörn och i varenda vrå. Då Napoleon Dynamite aldrig gick upp på bio i Sverige är det inte alls märkligt att en del har missat att filmen överhuvudtaget existerar. Och med tanke på filmens låga budget och att det enbart tog 22 dagar att spela in den måste nog existensen ha hängt på en skör tråd emellanåt. Men det dröjde inte länge innan ryktet hade spridit sig om Napoleon Dynamites förträfflighet och i USA är den sedan länge en klassisk Hata eller Älska-film.

En absolut avgörande roll för filmens popularitet kan tillskrivas Jon Heder som spelar Dynamite med en sådan precision och övertygelse att det är hög tid att utnämna honom till filmvärldens ärketönt nummer ett. Det är inte utan att man kommer tänka på Forrest Gumps tafflighet när man ser Heder i aktion. Bland de roligaste ögonblicken återfinns bland annat en scen där en släkting slänger en köttbiff i huvudet på Napoleon samt när Napoleons bror ska förolämpa en tjej med ett "Din mamma"-skämt och det enda han lyckas få fram är "Din mamma läser på College". Ni kommer förstå precis vad jag menar när ni ser scenerna.

I slutet av september kommer Napoleon Dynamite ut på DVD och är en stekhet kandidat till årets tokroligaste komedi. Och kom ihåg; den som kommer sist till videobutiken tvingas till en idolträff med Uwe Boll!