Pirates of the Caribbean: Död mans kista

Filmen:
Hej-å-hå. Jack Sparrow hit, Jack Sparrow dit. Will Turners snygga frisyr, Stellan Skarsgårds superba roll som döing och allt annat tugg jag fått stå ut med det senaste året. Två av mina vänner älskar nämligen allt vad Pirates of the Caribbean heter. Medan jag inte alls gillar Bruckheimers överdådiga megaproduktioner.

Jag tycker att Pirates of the Caribbean: Död mans kista är för mycket av allt. För mycket flams, för mycket farande, för mycket överspel från en tramsig Depp, för mycket båtar, för mycket dålig skäggväxt och för många ointressanta karaktärer. Att Pirates of the Caribbean: Död mans kista, precis som den första filmen, sedan lider av allt för tunn story (till och med för en lättsam matiné-rulle, ja) gör knappast saken bättre. Men trots detta... trots alla dessa klagomål, är Pirates of the Caribbean: Död mans kista en Blu-Ray-rulle du absolut inte får missa. Varför? För den vansinnigt grymma bild- och ljudkvaliteten förstås.

Bilden:
Pirates of the Caribbean: Död mans kista är en Mpeg-4-kodad 1080p-film som ligger på en 50Gb-skiva. Bildkvaliteten är inte bara "lika bra som den första rullen på Blu-Ray" utan faktiskt till och med bättre (Pirates of the Caribbean: Curse of the Black Pearl bjuder också på superba tekniska kvaliteter i Blu-Ray-format). Med snudd på noll brus, ingen grynighet, sanslös bildskärpa, grym färgdynamik och väldigt imponerande kontrast. Det märks att Disney har tagit i från tårna här för, som sagt, Pirates of the Caribbean: Död mans kista är fullständigt briljant rent bildmässigt och blåder bort tuff konkurrens rån bland andra Crank och Casino Royale.

Ljudet:
Precis som i fallet med bilden är ljudet i Blu-Ray-versionen av Pirates of the Caribbean: Död mans kista fullständigt briljant. Här, precis som med Casino Royale, märks det tydligt hur mycket mer höguppplöst ljudet är på Blu-Ray då man kan urskilja detaljer i ljudbilden som på DVD-utgåvan aldrig gick att urskilja. Pirates of the Caribbean: Död mans kista känns ibland lite väl överdriven i sin surroundmix, men det hör o andra sidan till en film där en massa berusade pirater slår ihop sig med en levande bläckfisk-gubbe för att sedan segla de sju haven tillsammans (eller nåt sånt). Villd u veta vad din surroundrigg klarar av, köp denna utgåva av Pirates of the Caribbean: Död mans kista.

Extramaterialet:
Beträffande extramaterialet på Pirates of the Caribbean: Död mans kista är det väl tilltaget och rakt igenom imponerande, precis som i fallet med bilden och ljudkvaliteten. Här finns en hel rad välgjorda featurettes där främst den 62 minuter långa "According to Plan: The Harrowing and True Story of Dead Man's Chest" glänser. Denna dokumentär avslöjar bland annat att Pirates of the Caribbean: Död mans kista började spelas in, innan manuset var färdigt, och att regissören Gore Verbinski hade en hel del problem med att få ihop vissa nyckelscener i filmen.

Man får också ta del av situationer under inspelningen där väder och vind ställer till med oanade problem, och på alla tänkbara säätt känns "According to Plan: The Harrowing and True Story of Dead Man's Chest" som en av de bästa featurettes jag sett sedan jag dyrkade extramaterialet tilll Sagan om de två tornen. "Charting the Course" heter en annan dokumentär som är avsevärt mycket kortare än "According to Plan: The Harrowing and True Story of Dead Man's Chest" men fortfarande både intressant och välgjord.