Prison Break: Säsong 4

Filmen:
Om Prison Break-folket hade gått efter devisen att man ska sluta när man är på topp så hade det givetvis bara blivit en säsong. Men efterklok är det ju lätt att vara med facit i hand. Så istället har vi tragglat oss igenom ytterligare tre säsonger, men nu är det äntligen dags att bomma igen gallerdörren för gott och slänga bort nyckeln. Och det säger jag med all kärlek. För visst är det så att Prison Break varit ett tämligen spännande tidsfördriv nu under några år och fyllt något av ett vakuum i actionthriller-genren på TV. Renodlade thriller, drama och komedier är vi ju bortskämda med men kanske inte särskilt många hybrider.

Annars stämmer ju den gamla Clockwork Orange-dängan "The old in-out, in-out" rätt bra på Prison Break. Efter att ha ägnat några sekunder åt att bryta sig ut från fängelse är rollerna ombytta nu i fjärde säsongen och istället vill man ta sig in. Jägaren har blivit den jagade. Nu gäller det istället för vårt handplockade gäng med Michael och Lincoln i spetsen att lägga labbarna på något mystiskt som går under namnet Scylla som finns i The companys ägo.

Fjärde säsongen utspelar sig på stora öppna ytor och är storslaget med skyhöga produktionsvärden som hade kunnat konkurrera med actionscener från långfilmer. Och action är det gott om vill jag lova, antagligen lite mer än vad serien hade mått bra av. Även om man alltså förlitar sig en hel del på orealistisk action så gör man ett par riktigt smarta manusdrag som förhöjer de emotionella aspekterna av serien. Jag menar då framförallt Saras återkomst. Även om hon i sig själv inte skapar underverk så ger det en fördjupning till Michaels karaktär som är välkommen. Sedan är ju T-Bags utveckling väldigt intressant och ger en hint om mekanismerna bakom återfallsförbrytelse.

Tittarsiffrorna för serien har ju dalar betänkligt och sista säsongen har nytt bottenrekord. Det är förståeligt tycker jag för det är fjärran från den kvalitet som första säsongen erbjöd. Fast för de som hängt med hela vägen så tycker jag nog man blir belönad med ett hedervärt slut på en serie som sett till helheten inte behöver skämmas för sig men heller inte kommer gå till TV-historien.

Bilden:
Prison Break ser bättre ut på Blu-ray än vad den gör på TV vilket naturligtvis känns betryggande. Vi har ju sluppit många av de mörka partierna från tidigare säsonger på naturlig väg i och med att det är mycket öppna actionsekvenser. I 1.78:1-format bjuds vi således upp en fin färgpalett som är ganska ljus och skärpan känns också helt okej där framförallt närbilderna och inzoomningarna är detaljrika och befriade från smuts. Men det är lika bra att säga direkt; bilden har inte en chans att mäta sig med femte säsongen av Lost som jag hade förmånen att njuta av för några månader sedan. Den sanslösa skärpan och perfektionen finns inte riktigt där helt enkelt.

Ljudet:
Som den Fox-utgåva det är så vankas det DTS-HD Master Audio 5.1-spår med en kompetent mixning. Basen får verkligen sitt lystmäte i actionsekvenserna och de många skottlossningarna och dialogscenerna presenteras tydligt med ett fylligt djup som synkroniserar med scenernas budskap. Sedan hade man kunnat göra lite ytterligare med surrounden, ljudet hade mått bra av en livligare helhetsbild och mer jobb med de bakre högtalarna. Med det är en bra digitalt ljudspår vi bjuds på som står sig mycket bra bland de TV-serier som kommit i år.

Extramaterialet:
Bonusmaterialet bjussar på en titt bakom kulisserna och hur man förberedd sig inför sista avsnittet. En del bra material dyker upp under de 12 minuterna. Man visar också hur man spelat in några av scenerna och det blir ganska initierat och intressant för hardcore-fansen. Regissören Kevin Hooks får också tillfälle att berätta lite om sina visioner och hur han jobbat med att varje säsong ska ha sin egen prägel. Vilket man väl får säga att han lyckats med. Kommentarspår lyser med sin frånvaro.