Skip to main content
Gamereactor Artiklar
Artiklar

PSP - mediamaskinen!

Vi berättar allt du vill veta om PSP:ns mediafunktioner, från webbläsaren till filmvisaren.
Mikael Sundberg 25 augusti 2005

En del av anledningen till att Playstation Portable kostar en tusenlapp mer än DS - förutom den överdådigt läckra skärmen och mångdubbel prestanda - är alla dess multimediafunktioner. Vi tänkte därför berätta vad du kan använda din PSP till förutom att spela spel och UMD-filmer på. Vi har använt version 2.0 av maskinens interface. Om du inte har det i din PSP går det enkelt att ladda ner den senaste versionen från nätet, kopiera in den på minneskortet och sedan flasha om BIOS:en.

Men då kanske vi först ska berätta hur du gör för att kopiera filer till Memory Stick Duo-kortet i maskinen. Du behöver antingen en separat kortläsare eller en USB-kabel med en liten kontakt i ena änden. Det är en standardkabel som följer med bland annat MP3-spelare eller digitalkameror - jag använder samma kabel till PSP, min Iriver och min Sony-kamera. Sedan är det bara att koppla ihop PSP:n och datorn, och aktivera USB-överföringen i menyn längst upp till vänster. Om du har ett hyfsat nytt Windows eller MacOS hittas enheten automatiskt, och det är bara att kopiera filer som till vilken hårddisk som helst. Överföringen sker med USB 2.0 och är riktigt snabb.

Något som kräver en liten förklaring är katalogstrukturen. Du kan förstås lägga in filer precis vart du vill, men för att de inbyggda bild-, musik- och filmspelarna ska hitta filerna måste de ligga i vissa mappar. Filmer ska ligga i mappen MP_ROOT/100MNV01. I mappen PSP ligger allt annat, i undermapparna GAME, MUSIC, PHOTO, SAVEDATA och SYSTEM. Det går att göra en undermapp ytterligare för att sortera bilder och musik, exempelvis i MUSIC/QUEEN och PHOTO/COOLPICS, men inte fler undermappar, exempelvis MUSIC/QUEEN/DAYATTHERACES och PHOTO/COOLPICS/PETTERROADRAGE. Det går också att kopiera dina sparfiler till datorn för förvaring om du får slut plats på minneskortet.

Skärmen på PSP:n är helt klart den bästa på en bärbar konsol någonsin, kanske den bästa bärbara skärmen någonsin. Då passar det förstås utmärkt att visa bilder på den. Skärmen har upplösningen 480 gånger 272 punkter, så om du anpassar bilderna till den storleken passar de perfekt. Annars zoomas bilden automatiskt för att passa in på skärmen, och du kan sedan zooma in och ut eller panorera. Det går också att välja bakgrundsbild härifrån, även som en del av en befintlig bild. Du kan också välja att skicka en bild till en annan PSP i närheten, förutsatt att du har aktiverat WLAN-funktionen. Bildvisaren klarar av alla stora format (JPG, GIF, TIF, BMP, PNG). Det enda störningsmomentet är att läsningen från minneskortet ibland är lite seg. Bilden blir först lite luddig och fokuserar sedan.

Men ännu coolare är det förstås att visa film på maskinen. Tyvärr är det inte så enkelt som att bara kopiera in den senaste AVI-trailern. Playstation Portable spelar bara formatet MPEG 4, ett format som även går att köra i bland annat Quicktime. Du måste alltså konvertera alla filmer till MP4-format för att kunna spela upp dem. PSP Video 9 är ett ganska lättanvänt program för att göra just detta. Jag testade att kopiera hela Enemy of the State från DVD och lägga in på kortet. En hel långfilm på två timmar tar ungefär 500 megabyte. Det kan alltså löna sig att köpa ett stort kort om du tänker använda filmspelaren på allvar. Men det ryms också en massa roliga klipp såsom min World of Warcraft-trailer, några filmer från E3 och introt till Soul Blade som vi nyligen utsåg till världens bästa intro. Kvaliteten på MP4-filmer är klart godkänd, även om den förstås inte kan mäta sig med riktiga UMD-filmer. Det är förstås detta och det faktum att det är lite bökigt att få in filmerna som gör att Sony inte ser funktionen som ett hot mot försäljningen av UMD-skivor.

Nästa funktion är den för musikfiler. Sony släppte nyligen på surbältet och började tillåta MP3-spelning i sina bärbara spelare, en klar förbättring för alla fans. Det går också att spela deras egna ATRAC-filer om du skulle vilja det, eller okomprimerade WAV/PCM-filer. Däremot fungerar inte Microsofts Windows Media Audio-format (WMA). Inte så konstigt kanske.

Förutom enkla förbestämda equalizerinställningar går det inte att påverka ljudet. Volymen är i sitt högsta läge bara ungefär 75% av maxvolymen på min Iriver, men fortfarande godkänd. Det är förstås bara hörlurar som gäller för musiklyssnande, de inbyggda högtalarna låter på sin höjd som en gammal radio. Med de enkla öronpluggarna som följer med är ljudet acceptabelt men inte mer. Med bättre hörlurar visar det sig däremot att ljudet är riktigt bra, klart och rent. Jag fick ta till en rejäl stereoanläggning för att höra de små bristerna i ljudet: subbasen är klen vilket får sång att kännas lite kall, och den kan inte riktigt mäta sig med en MP3-spelare av toppklass såsom Iriver. För de allra flesta är kvaliteten dock fullt godkänd. De som vill ha bättre ljud lyssnar ändå bara på CD (eller vinyl).

En liten finess i interfacet är listan på sparfiler. Förutom en liten ikon för varje fil byter en del spel ut bakgrunden eller spelar till och med små filmsnuttar. Kul, tills man inser att det slurpar i sig utrymme på ett eventuellt ganska litet minneskort.

Så var det dags att titta på internetläsaren. Att koppla upp sig mot nätet är inte så svårt. Du behöver en trådlös sändare av något slag, antingen som en router eller på någon offentlig plats. Maskinen söker automatiskt efter sändare, så det är bara att hoppa på någon öppen anslutning eller någon du har lösenord till. Jag gick till ett fik i centrum och fick flytta runt lite innan jag hittade en stabil koppling. Därefter är det bara att öppna browsern och sätta igång.

Sonys egna browser har alla grundläggande funktioner. All textinmatning (WWW-adresser, lösenord och textfält) sker med ett särskilt verktyg som påminner om det på mobiltelefoner. Du kan välja mellan flera knappar och sedan ger en tryckning ett "a", två tryckningar ett "b", sju tryckningar ger "2" och så vidare. Det finns snabbtangenter för att komma åt vanliga delar, till exempel "http://www.". Det här är lite bökigt men går snabbare med lite övning. Jag hoppas dock att den europeiska versionen stödjer å, ä och ö, det gör nämligen inte vår japanska maskin.

Själva surfningen fungerar smärtfritt. Det finns tre sätt att visa sidor. Antingen visas sidan precis som vanligt, och då ser du bara ungefär hälften i sidled och måste panorera åt alla håll (första bilden). Nästa alternativ är "just-fit" som zoomar ut sidan för att passa precis på skärmen. Det kan paja layouten en aning, men all text syns vilket är huvudsaken (bild två). Slutligen finns också "smart-fit" som totalt hackar sönder sidan och lägger alla tabeller i en lång rad vertikalt. Först kommer alltså vänsterspalten på Gamereactor, sedan mittspalten och längst ner reklamrutorna. För att läsa längre texter är det klart att rekommendera. Den enda bristen med browsern är att den inte känns igen som en standardläsare att många sidor. Oväntat nog gick Hotmail perfekt, medan Yahoo:s mailsida strejkade. Om sidan innehåller för mycket grafik räcker inte minnet till. Dessutom går det inte att köra Flash i den här versionen, även om det förhoppningsvis är något Sony jobbar på.

Det finns alltså små brister i alla funktionerna, även om de alla gör sitt jobb. Playstation Portable kan aldrig mäta sig med en bärbar DVD-spelare eller en dedikerad MP3-spelare som Ipod eller Iriver. Browsern duger utmärkt men en bärbar dator eller handdator smäller alltid högre. Däremot är den definitivt lika bra på bildvisning och filmspelning som en betydligt dyrare multimediavisare. Och så får vi ju inte glömma att den faktiskt spelar spel också. Det är förbaskat praktiskt att kunna bära med sig några bra filmer, hundratals tjusiga bilder eller ett gäng MP3-filer, på samma maskin som man ändå spelar på. Jämfört med DS:ens futtiga väckarklocka och Pictochat (allvarligt, hur ofta befinner du dig inom tio meter från andra DS-ägare och väljer att chatta istället för att prata på riktigt?) går det ganska lätt att motivera det högre priset enbart tack vare bonusfunktionerna.

Sen var det ju det där med spelen också...

---------------------------------------------------------------------------
Gamereactors stora PSP-special!

Läs vår stora artikel om PSP - mediamaskinen
Ladda hem 52 bakgrundsbilder till din PSP
Läs vår recension av Lumines
Läs vår recension av Medievil: Resurrection
Läs vår recension av World Tour Soccer
Läs vår recension av Everybody's Golf
Läs vår recension av F1 Grand Prix
Läs vår recension av Untold Legends: Brotherhood of the Blade
Läs vår recension av Spider-Man 2
Läs vår recension av Ape Academy
Läs vår recension av Ridge Racer
Läs vår recension av Darkstalkers Chronicles
Läs vår recension av Wipeout Pure
Läs vår recension av Fired Up
Läs vår recension av Archer Maclean's Mercury
Läs vår recension av World Snooker Challenge 2005
Läs vår recension av WRC
Läs vår recension av NFL Street 2: Unleashed
Läs vår recension av Need for Speed Underground: Rivals
Läs vårt beta-test av Daxter
Läs vårt beta-test av Bounty Hounds

Fullständig profil 1 516 publicerade artiklar
Varför lita på Gamereactor
23 Utgåvor Var och en med egen redaktion och egna betyg.
1998 Publicerar sedan Oberoende ägd hela tiden.
100% Hands-on Skrivet utifrån tid med spelet, aldrig pressmaterial.
1–10 Nätverksbetyg Varje utgåvas betyg, sammanvägt och visat.