Svenska
Gamereactor
filmrecensioner
Scream 4

Scream 4

Nytt årtionde, nya regler. Eller egentligen inte. Scream anno 2011 är inte så smart som den vill få folk att tro

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i

Filmen:
Att påstå att Scream-filmerna vitaliserade skräckgenren där under mitten och slutet av 90-talet vore att ta i, men visst friskade de upp klimatet lite med sin tydliga humor och metateknik med att ständigt kommentera sig själv och integrera andra skräckfilmer i filmen. 2000-talet har varit tortyrfilmernas gyllene era med snudd på oräkneligt många Saw-filmer.

HQ

Vad skräckgurun Wes Craven tycker om den utvecklingen blir rätt uppenbart här i Scream 4, dels i rena välförtjänt riktade pikar och dels i det faktum att han själv väljer att låtsas som om att tiden har stått still och dammar av sitt gamla Scream-konceptet istället för att ens snegla åt Saw-hållet. För särskilt mycket nytt bjuds det inte på här i vad som snarare kanske får ses som en nyinspelning än uppföljare. Visst har man till synes anpassat sig till den nya tidens sociala medier, Twitter och Facebook (som ju är obehagligare än vilken skräckfilm som helst...) har integrerats i manuset men annars är det samma gamla spelregler som gäller även om man låtsas som om att det är nya.

Sydney är tillbaka i Woodsboro för att göra reklam för sin självhjälpsbok och Ghostface blir så klart skogstokigt mördarupphetsad och börjar dräpa några av de lokala kidsen redan innan de hinner säga "Jag är strax tillbaka". De lokala kidsen har förresten fått lite uppfräschade nya skådespelartalanger i form av Julia Roberts-släktingen Emma Roberts och Heroes-stjärnan Hayden Panettiere. Annars återfinns David Arquette som vanligt som den virrige och tafatta polisen som är ansvarig för utredningarna. Han och hans blonda kvinnliga kollega påminner mest om några från Polisskolan-filmerna.

Resten kan vi vid det här laget, det refereras till en massa skräckfilmer och skämten och blodet sprutar om vartannat. Det här känns främst som en film för riktigt inbitna Scream-fans och klubben för inbördes beundran. Bekänner man sig inte till någon av de samfunden blir det hela desto knepigare även om det går att uppskatta Vem är det egentligen som är mördaren då!-mysteriet. Men något jättekärt återseende är det inte slutändan inte tal om utan originalfilmen sitter säker på sin tron. Så jodå, visst sjutton var det bättre förr. Eller som Sydney så uttrycksfullt säger i filmen: "Never fuck with the original".

Bilden:
Scream 4 levererar en kontrastrik och dynamisk bild som mestadels håller hög kvalitet. Hudfärgerna känns korrekt återgivna och blodet har en härlig nyans om man får säga så utan att låta alltför morbid. Skärpan och detaljerna är det inga problem med, man riktigt ser hur gammal Courteney Cox har hunnit bli! Gotta love high definition! Vad som däremot hade kunnat vara betydligt bättre är de mörka färgskalorna i mörka scener, det blir aldrig någon riktig kompakt och djup svärta såsom man hade önskat.

Detta är en annons:

Ljudet:
På ljudfronten låter det garanterat mycket av alla skrik och när kniven svischar genom luften även om surroundkanalerna hade kunnat vara mer aktiva. Men skrämeseleffekterna och hoppa till-ställen är många och det låter högt och mycket så på den punkten blir man inte besviken. Helt okej ljud utan att på något sätt utmärka sig som något mästerligt ljudspår.

Extramaterialet:
Inget.

06 Gamereactor Sverige
6 / 10
+
Skaplig skräckis med bra bild och ljud utan att briljera.
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Relaterade texter

Scream 4

Scream 4

FILMRECENSION. Skrivet av Anna Eklund

Att påstå att Scream-filmerna vitaliserade skräckgenren där under mitten och slutet av 90-talet vore att ta i, men visst friskade de upp klimatet lite med sin tydliga humor och metateknik med att ständigt kommentera sig själv



Loading next content