Sex and the City 2

Filmen:
Någon gång måste man fråga sig. Är det verkligen lämpligt att göra den här uppföljaren? De tankarna hade knappast gänget bakom Sex and the City 2. De stirrade sig blinda på hur hysteriskt bra den första Sex and the City-filmen gick och glömde bort att historien om de relationshandikappade New York-brudarna tog slut där och då. Carrie fick sin Mr.Big och Charlotte fick sin baby. Ett lyckligt slut med andra ord. Men pengahungern har inga gränser i landet tvärs över atlanten. En tvåa måste minsann göras!

Sex and the City 2 utspelar sig två år efter den första filmen. Parlivet blev tydligen inte som de hade tänkt sig. Mr.Big ligger på soffan och glor på tv hela kvällarna, Charlottes unge skriker henne sönder och samman, Miranda har blivit en karriärshäxa och Samantha kämpar mot klimakteriet. Då dyker en gyllene chans upp att fly den tråkiga vardagen. En shejk i Abu Dhabi bjuder hela gänget på en all-inclusive lyxsemester till Abu Dhabi i mellanöstern. En ny lekplats för lite ro och nöje.

Jag vet inte var jag ska börja. Första filmen var lite småcharmig med starka nostalgivibbar från tv-serien och gick hem hos publiken. Tvåan har inget av detta. Det största felet med Sex and the City 2 är att det inte är så mycket Sex and the City kvar, öknen är inte precis lika upphetsande som New York och filmen liknar mer en buskis om medelålderskrisande kvinnor. De fantastiskt moderiktiga kläderna är snudd på skrattretande tydlig produktplacering. I ett nafs har du fått se hela sommarens och höstens kollektion från de stora modehusen.

Det händer inte speciellt mycket i Sex and the City 2. Förutom ofantliga mängder gnäll över sina tråkiga liv åker de runt på lite marknader, en ökenutflykt, Carrie springer in i gamla flamman Aidan på en marknad, sen följer en löjlig återuppliva-gamla-minnen-middag. Resten av tiden spenderas på lyxhotellet. Mer än halva filmen utspelar sig där. Vilket är en ansenlig tid då filmen är en två och en halv timme lång pina.

Många av de inbitna fansen kommer ändå tycka om Sex and the City 2, eller tvingar de sig själva att tycka om den även fast de inte gör det innerst inne? Sex and the City 2 är en glamorös verklighetsflykt som saknar trovärdighet och humor. Det är en varumärkesslakt som saknar motsvarighet i filmhistorien och filmen gick faktiskt back ekonomiskt, tack och lov. Chansen att vi får se en tredje film är minimal.

Bilden:
Det finns inte mycket att klaga på bildmässigt. Skärpan och detaljerna är stundtals häpnadsväckande, speciellt kläderna som de flesta tittare är ute efter är nästan löjligt detaljerade. Men emellanåt tappas fokus och bilden blir suddig, onödigt. Färgerna är fylliga och välsaturerade. Ökenmiljöerna ser inbjudande ut och hudtonerna ser naturliga ut. Svärtan är medelmåttig och det är hyggligt mycket detaljer i mörkare scener. Sex and the City 2 levereras på en BD50 med VC-1 kodec och formatet är 1,85:1.

Ljudet:
Den DTS-HD Master Audio ljudmix som Sex and the City 2 utrustats med är detaljerad men framtung. Tyvärr saknar jag en hel del dynamik i ljudet som upplevs platt och rätt tråkig. Dialogen är kristallklar och bra placerad kring de främre högtalare. Surroundeffekterna, eller avsaknaden av dessa går att acceptera. När jag tittar på Sex and the City 2 förväntar jag mig inget annat. Basen är en trevlig överraskning. Den har smält samman snyggt med de övriga högtalarna och förstärker ljudbilden då och då.

Extramaterialet:
På extramaterialfronten bjuds det bland annat på ett kommentatorsspår med regissören Michael Patrick King som inte alls verkar se några brister med filmen. Humor på hög nivå. Sen följer det med lite featurettes med varierande innehåll. Till exempel om kläderna, 80-talet, musikvideo och så vidare. Ingen speciellt intressant.