Spiderwick

Spiderwick; namnet på bokserien som filmen är baserad på och även namnet på det förfallna gamla hus dit en mamma och hennes tre barn flyttar efter att pappan startat på ny kula med en annan kvinna. Svårast att vänja sig vid förändringen har Jared, ena halvan av ett tvillingpar, och inte blir det lättare av att det börjar hända märkliga saker i huset som att saker försvinner och förstörs. Det påminner förresten lite om min lägenhet, där försvinner det saker i röran hela tiden. Hur som helst, givetvis blir det Jared som får skulden, tills det visar sig att huset och trädgården är bebott av goda respektive onda varelser. Bland annat en vätte med minst sagt schizofrent humör.

Spiderwick är precis så lättsam som den låter och själva definitionen på fantasymatiné om man skulle slå upp det i ett uppslagsverk. Trist nog så följer den en standardiserad och rätt uttjatad mall om familjen som stöter på motgångar men stärks av det och hittar sammanhållningen igen. Ni vet, man integrerar yttre kaos i det inre kaoset så att summan till slut blir harmoni. Och det går ju hem hos en yngre målgrupp som det beprövade knep det är men jag sitter och vrider mig lite lagom obekvämt.

Men annars är idén om en omgivning som är betydligt mer än den ger sken av att vara och barns förmåga att se verkligheten på ett annat sätt skickligt skildrat och med en hel del omsorg. Och mycket högre än så lägger jag inte ribban för vad som är ett godkänt familjeäventyr. Dessutom är det lite småkul att se hur barnstjärnan Freddie Highmore växer med uppgifterna samtidigt som han växer i längd.

DVD:n från Paramount inkluderar två featuretter om filmens bakgrund där regissören försöker få det till att allting är sant. I "Fälthandboken" får man lära sig mer om karaktärerna i filmen. Lite magert med extramaterial med andra ord.