The Bodyguard

Filmen:
Man skulle ju lätt kunna tro att 80-talsromantik med lite sjyst spänning, Kevin Costner med Steve McQueen-frippa och Whitney Houstons gamla dunderdänga I Will Always Love You skulle vara en klockren 10 av 10-film hemma hos undertecknad. Men icke. Jag tycker faktiskt att The Bodyguard är en högst medelmåttig produktion som inte direkt blivit bättre med åren.

Berättelsen om den tystlåtne och superduktiga livvakten Frank Farmer som får anställning som säkerhetsansvarig för megastjärnan Rachel Marron efter att hon tagit emot en massa läbbiga hotbrev från en galen "beundrare" börjar lite thrilleraktigt, men förvandlas snabbt till en sölig kärlekshistoria där Frank och Rachel fattar tycke för varandra sina olikheter till trots. Först bråkas det. Sen övergår det till flirtande. Lite kärlek. Sen bråk igen. Och så upprepas proceduren tills dess att Houstons cover på Dolly Parton-låten I Will Always Love You (filmens i särklass starkaste kort) spelas i bakgrunden, medan det munbrottas för hela slanten, för att verkligen understryka hur enormt mycket Costners karaktär betyder för henne.

The Bodyguard blir aldrig vare sig spännande eller särskilt romantisk. Thrillerbitarna slarvas bort rejält med otroligt långsökta utvecklingar kring hotbilden mot Rachel som mer än någonting annat skapar stor förvirring. Framförallt i scenerna som utspelar sig i vildmarken mot slutet av filmen där det kryllar av såväl logiska luckor som oavsiktlig komik. Du kommer förstå precis vad jag menar när Costner plötsligt får ett sjätte sinne och kommer på att det självklart måste finnas en bomb på den båt som Rachels lilla grabb försöker köra iväg med. Eller då det förklaras vem som egentligen är ute efter Rachel. Långsökt får plötsligt en helt ny innebörd.

Men kärnan i The Bodyguard är ju romantiken - och inte heller där lyckas man övertyga. Costner är träig så in i bomben och när det ska hetta till mellan Houston och honom blir det mest bara en gäspning. Det finns en kemi mellan dem som aldrig får utvecklas på grund av det slarviga manusarbetet från Lawrence Kasdan som verkar mer intresserad av att bland spänning och kärlek på det sämsta tänkbara sättet. Visst, The Bodyguard är medelmåttigheten personifierad. Men som underhållning för stunden är det väl inga större problem att ta sig igenom den. Om inte annat bara för att reagera på allt som känns märkligt. Som att det inte syns en enda stjärna i scenerna från Oscarsgalan. Eller att Rachel hör hur Frank sitter och tittar på en av hennes musikvideo i hans lilla hus på gården med stängda dörrar och fönster trots att det ligger drygt 100 meter ifrån platsen hon befinner sig.

Men låten är ju faktiskt förbannat bra. Det kommer man inte ifrån.

Bilden:
Bildtransfern i The Bodyguard är dessvärre inte mycket att hänga i granen. Svärtan är bitvis riktigt dålig med utsmetade detaljer och gråaktiga toner som bovarna i dramat, medan en hel del störande brus hittar sin väg till de lite ljusare scenerna. Skärpan är något bättre i dessa partier av filmen, men det blir aldrig mer än en marginellt bättre detaljrikedom än vad en DVD-utgåva bjuder på. Färgerna och hudtonerna är dock genomgående bra genom hela filmen.

Bilden är kodad i AVC och har formatet 1.85:1.

Ljudet:
Här blev jag lite överraskad. The Bodyguard kommer med ett DTS-HD Master Audio 5.1-spår som har bra uppfångade dialoger utan den där burkigheten som ofta kommer med lite äldre filmer, men här finns också en del riktigt fina surroundeffekter där man nyttjar mixen på ett mycket bra sätt. Det är något platt, absolut, och precisionen är inte alltid på topp. Men jämfört med bilden är det här ett förvånansvärt bra ljudspår som imponerar på en allra mest under de omsorgsfullt mixade musikinslagen som ju är filmens stora säljpunkt.

Extramaterialet:
En liten featurette på drygt 26 minuter som heter "Memories of The Bodyguard" där manusförfattaren Lawrence Kasdan pratar lite om hur han började jobba med manuset redan på 70-talet (då tänkt som en film med Steve McQueen och Diana Ross i rollerna). Det är en småintressant, men ganska ytlig featurette där även Costner och Houston gör sina röster hörda. Här finns också musikvideon till I Will Always Love You och en trailer.