Filmen:
Bourne Identity var en av de mest vitala vitamininjektioner i agentgenren sedan James Bond lanserades för 50 år sedan. Bourne Supremacy följer upp det mästerverket ypperligt med ännu mer rejält hårdkokt action, smart manus och en av de häftigaste biljakterna på länge. Matt Damon ser ut att stormtrivas i rollen som den nästan löjligt coole, hårdslående och överlägsne Jason Bourne som här drivs av hämnd och ett fortsatt sökande efter sin verkliga identitet.
Bilden:
Bourne Supremacy i sin HD DVD-inkarnation ser betydligt bättre ut än sin DVD-förlaga. Hela produktionen ser mer påkostad ut och det märks att man varit betydligt mer noggrann med färgerna som nu har mycket mer lyster och stundtals nästan känns överdrivna. Dock på ett sätt jag gillar och det bästa exemplet är filmens första del där det finns med mycket grönska och vegetation som nu verkligen känns inbjudande och är en bjärt kontrast mot de dämpade gråa storstadsmiljöer som senare delar av filmen utspelas i.
Även där har färgerna förstärkts, fast snarast åt andra hållet och blivit betydligt mörkare och gråare istället. Det märks att man velat förstärka känslan av stela gråa byråkratiska kontor, och jag antar att det i viss mån har lyckats. Annars är det gott om fantastiska panoramavyer och helikopterfilmatiseringar över storstäder där bildkvaliteten verkligen får chansen att skina med fantastisk detaljrikedom.
Enda gången bilden känns aningen misslyckad är i Bourne Supremacys mest hårdkokta scener filmade för att ge handkamerakänsla. Där blir det ofta för otydligt på ett sätt som antyder att man inte alls jobbat med dessa passager.
Ljudet:
Tyvärr finns inget Dolby True HD-spår med på Bourne Supremacy, men väl ett alldeles fantastiskt Dolby Digital-Plus 5.1-dito som är flera gånger vassare än sin DVD-kusin. Som sig bör med en i grunden ganska mörk film är ljudet väldigt vasst och stor omsorg har lagts ned på att nyttja alla kanaler med minsta lilla ljuddetalj. Dessutom finns gott om tillfällen då något objekt rör sig tvärs över rummet med välgjorda övergångar mellan högtalarna.
Trots att Bourne Supremacy är en i grunden väldigt högljudd film har Universal dessutom lyckats hitta en bra mix för dialogen som aldrig störs av att saker smäller, sprängs och kraschar runt omkring. Något vi tackar för och som fler kan lära av.
Extramaterialet:
Man kan väl säga att Bourne Supremacy innehåller precis sådant som jag inte vill ha som extramaterial. Det mesta är nämligen småklipp på några minuter vardera där det känns som att man verkligen ansträngt sig för att skapa något utifrån varje tänkbar grej. Således finns en ursnabb presentation av de platser Jason Bourne besöker på bara någon minut och mängder av smådokumentärer av olika scener. Inget av detta är heller högupplöst.
The Bourne Mastermind heter den bästa delen av extramaterialet, en presentation av författaren Robert Ludlum som gav oss böckerna om Jason Bourne. Vill även slå ett slag för The Bourne Diagnosis som berättar med om den typ av minnesförlust Bourne har, vilket känns som ett intressant och berikande tillskott för filmen.