The Box

Filmen:
Drabbades han av hybris? Fick han prestationsångest? Eller är Richard Kelly helt enkelt bara en blind höna som lyckades pricka rätt när han trollade fram en av 2000-taletets främsta filmer ur hatten. Jodå, jag pratar om kultförklarade Donnie Darko. En film som mer än någon annan präglat mitt sätt att uppleva och förstå film i vuxen ålder. Men efter Donnie Darko kom...ingenting. Southland Tales blev uppskjuten, försenad och uppskjuten igen vilket naturligtvis inte bådade gott, men då såg jag det mest som ett mystiskt tecken på att det var ett mästerverk i antågande.

Men så blev det inte. Southland Tales var vedervärdigt dålig, mer eller mindre otittbar. Och Kelly tappade sin kungakrona. En kungakrona som jag trots allt räknade kallt med att han skulle plocka upp igen när det var dags för The Box. Ploten kändes ju på förhand helrätt, härligt Twilight Zone-aktigt. Dessutom var Justin Timberlake borta och han tänkte faktiskt använda sig av "riktiga" skådisar.

Men det blev ingen revansch. Det blev ytterligare ett magplask av sällan skådat slag. Men som sagt, inledningen har sin charm, helt klart. Norma och Arthur kämpar för att få ekonomin att gå ihop i 70-talets USA när någon plötsligt knackar på dörren. En låda överlämnas till dem med instruktionerna att de kommer bi mycket rika om de trycker på knappen. Men rikedomen innebär att en slumpmässigt utvald människa kommer att dö någonstans på jordklotet. Trycka på knappen eller inte trycka på knappen? 24 timmar har de på sig innan beslutet måste tas.

Det finns både spänningsfaktorer och moraliska diskussioner i den premissen. Tyvärr är det inte något som Kelly egentligen bryr sig om att utforska. Knappen trycks ner och det blir början på en utflippad och seg sci fi-thriller som hade kunnat regisserats av Shyamalan. För mig är The Box flummigt nonsens, det är säkert så att någon annan finner livets mening i den och det är ju jättebra i så fall. Men som thriller betraktat känns det enbart blaskigt, onyanserat och totalt utan känsla för vad som funkar och inte funkar i filmformat. Och Cameron Diaz ser mycket bekymrad ut igenom hela filmen. Det har hon all anledning att vara. Hon får väl hoppas hon släpps in i romcom-världen igen. Hon borde få nog sitta i sci fi-karantän först.

Ljusglimtar finns det, det 70-talsaktigt fotot är grymt läckert. En rättare sagt så var det nog den enda ljusglimten. Nej, jag är faktiskt genuint gråtledsen för vad det blivit av Richard Kelly. Riktigt lika vedervärdig som Southland Tales är inte The Box, det fanns en kontinuitet i filmen som gjorde att den gick att genomlida vilket saknades i Southland Tales. Men så här får det inte gå till. För jo, nog var det så Donnie Darko var det yttersta beviset för att även en blind höna kan pricka rätt. Att trycka eller inte trycka på Play-knappen? Definitivt inte.

Bilden:
Till skillnad från filmen så håller bilden måttet. Den är mjuk och behaglig att titta på och man har helt klart försökt få 70-talsstuk på den. Färgerna är klara och skärpan precis vad man kan begära. Inget extravagant men väl värd att se på blu-ray.

Ljudet:
Det här är ingen actionfilm vilket naturligt nog märks på ljudbilden. Men dialogerna är välriktade och tydliga, surrounden finns ständigt närvarande och dynamiken är balanserad och lämnar plats för basen vid ett fåtal tillfällen när den är befogat.

Extramaterialet:
Nada, inget, nothing. Eller som vi säger på ren skånska; snålt.