Han är fortfarande grön, ful och jävligt förbannad, men i händerna på fransmannen Louis Leterrier (Transporter 2) är åtminstone inte stackars Hulken bedövande tråkig längre. För medan Ang Lee flippade ut totalt och gjorde sin Hulken-film från 2003 till en hemskt olidlig soppa med bedrövliga effekter, moralpredikan, faderskomplex och en helt galet överspelande Nick Nolte är den nya Hulken-filmen både underhållande och trogen serieförlagan på samma gång.
The Incredible Hulk är dock mer nystart än uppföljare trots att filmen tar vid där den förra slutade. I sydamerika. Vi får följa Bruce Banner/Hulken i hans letande efter ett botemedel samtidigt som han försöker hålla sig undan militärens vakande ögon. Det är en bra kombination mellan fartfyllda actionscener (där effekterna denna gång imponerar rejält. Slutscenen mellan de två giganterna är ögongodis för alla effektälskare) som avlöser mer lågmälda och ganska gulliga relationsbitar mellan Banner och hans gamla kärlek Betty. Det är som en slags variant på skönheten och odjuret där Betty förstås är skönheten. Såvida man nu inte anser att gröna jättar är skönheter och osedvanligt snygga döttrar till fula rockstjärnor är odjur.
Edward Norton är perfekt i huvudrollen och fyller Eric Banas skor på ett föredömligt sätt, Liv Tyler bra som ögongodis med substans och Tim Roth härlig som skurk. Dessutom känns det skönt att de bytt ut träbocken Sam Elliot mot William Hurt som ingjuter precis rätt mängd respekt till hans karaktär, general Ross. Faktum är att samtliga skådespelare i The Incredible Hulk gör bra ifrån sig, alltifrån små biroller till de stora namnen. Bra skit.
Någonting negativt? Tja, effekterna är fortfarande småfula (då pratar jag om Hulken och hans fiende Abomination vars animeringar ser lite väl...leraktiga ut. De övriga effekterna är dock av toppenkvalité och imponerar stort) och hela konceptet med Hulken blir lite småtjatigt när filmen närmar sig slutet och den sista striden pågår i vad som känns som en evighet. Det blir liksom ingen större spänning i såna fighter då man vet att den gröna klumpen som lystrar till namnet Hulken i princip är odödlig. Det är snygga effekter och höga produktionsvärden i slagsmålen, men spännande? Nä, inte särskilt.
Fast å andra sidan, när Hulken vrålar "Hulk smash!" i en av scenerna där han pulveriserar gatan han står på är det faktiskt svårt att gnälla på såna småsaker. Som extra grädde på moset dyker dessutom en annan Marvel-karaktär upp i slutet av filmen och det han har att säga bådar gott inför framtiden (host. Avenger-film redan 2011, host.)
DVD:n från Universal är dessutom så nära referensklass man kan komma på DVD-fronten. Skärpan är galet bra och färgrikedomen är så bländande att man nästan ser grönt efter titten. Ljudmässigt snackar vi bombastiskt och välljudande surroundljud som river ner tapeter och spränger billiga högtalare åt fanders ifall man vrider på för frikostigt med decibel. Extramaterial finns det också gott om. Bland annat en hel bunt med bortklippta scener, en alternativ öppningsscen, ett kommentarspår med Tim Roth och regissören Louis Leterrier samt en massa roliga featurettes om skapandet av filmen.