Även om delar av mig gillade Roadhouse (det var en junkrulle men McGregor var rolig och fightingen var snyggt utförd, trots allt) vilar det utan tvekan någon slags elakartad förbannelse över dagens mer ambitiösa direkt-till-streaming-filmer som produceras. För det spelar liksom ingen roll att mästerliga regissörer som David Fincher (The Killer), Zack Snyder (Rebel Moon), bröderna Russo (Cherry) eller en superkompetent veteran som Doug Liman (som står bakom The Bourne Identity, Edge of Tomorrow med flera) får den frihet och de pengarna de behöver för att realisera sina visioner. Filmerna blir dåliga, ändå.
The Instigators hade alla tänkbara förutsättningar att bli en riktigt underhållande historia. Rory (Matt Damon) och Cobby (Casey Affleck) är det där typiskt omaka paret virrpannor som trots olikheter tvingas jobba ihop i vad som på pappret lät som en modern 48 timmar, dränkt i karaktär och personlighet. En av dem är nyligen utkommen från finkan medan den andra, en desperat farsa på randen till personlig konkurs, ger sig på ett vågat rån som naturligtvis går snett varpå inte bara Boston-polisen utan även maffian börjar jaga dem med allt från blåslampor till skarpladdade maskingevär. De måste nu jobba tillsammans för att överleva och en temporask katt-och-råtta-lek kan börja.
Två suveräna skådespelare och en fenomenal regissör räckte tydligen inte här. Tyvärr.
Matt Damon är en väldigt bra skådespelare. Jag älskar honom i rollen som Jason Bourne, i filmer som Will Hunting samt The Martian och tycker att han oftast känns underskattad - oavsett genre eller karaktär han gestaltar. Den yngre Affleck-brodern är ännu bättre och hans insatser i filmen såsom Manchester by the Sea, Our Friend samt Out of the Furnace anser jag vara genomgående fantastiska, vilket naturligtvis bådar för en bra film, här. De båda växte dessutom upp tillsammans, i Boston (där denna film utspelar sig) och har väldigt god personkemi framför kameran. Trots detta fungerar inte särskilt mycket mellan dem i denna film och den humor som manuset någonstans innehåller, blir aldrig vare sig skrattframkallande, rolig eller ens lite lustig, tyvärr.
The Instigators känns som ett mycket mediokert avsnitt av en mycket medioker TV-serie där allt från synopsis till karaktärerna i sig och sakerna de säger, upplevs som onaturliga och krystade. Det vilar något ytterst icke-autentiskt över både Cobby och Rory och när de dessutom kidnappar sin psykolog, Donna, för att följa med den över Boston och försöka fly undan polis och gangsters, blir hela premissen så smetig att det är svårt att se skillnad på detta och poänglösa streaming-historier som Spenser konfidentiellt eller Don't Look Up. Limen får aldrig igång sitt manus, han får aldrig igång sin egen premiss och han lyckas aldrig skrämma igång sina egna skådespelare vilket är synd eftersom jag gillar Damon och Affleck så mycket som jag gör.
Direkt-till-streaming-filmerna har under de senaste två åren verkligen bevisat sin generella uselhet, oavsett budget eller regissör, och det måste naturligtvis ske en allmän uppryckning här. Anser jag. Visst, det går såklart att argumentera för att det "bara är popcorn-underhållning" och att ribban gott kan sänkas när det ända inte handlar om ett biobiljettpris på 155 kronor för att kika på filmen i fråga, men ändå. När några av modern tids främsta regissörer tillsammans med prisbelönade, suveräna skådespelare gång på gång knappt får en enda replik att fungera är det dags att fundera på om ambitionsnivån inte måste chockhöjas ett antal snäpp innan hela båten sjunker till botten.