The Remarkable Life of Ibelin (Netflix)
Filmredaktör André har fått kämpa för att hålla tillbaka tårarna i årets förmodligen bästa dokumentärfilm...
Efter att rullstolsbundne Mats går bort i en obotlig muskelsjukdom står tiden plötsligt still för den drabbade familjen Steen. För Steen-klanen var bortgången särskilt smärtsam för att de inte trodde att Mats hade lyckats leva ett fullständigt liv under sina korta år. Hur kan man, om man bara sitter klistrad framför World of Warcraft hela dagarna? Allt föräldrarna kunde se var en nedbruten pojke som inte längre kunde njuta av mammas julmat, som inte kunde dejta tjejer, som inte kunde festa vänner, som inte kunde leva ett "normalt" liv. Vad föräldrarna skulle komma att inse att Mats faktiskt levde sitt bästa möjliga liv som "Ibelin" - en avatar i Blizzards onlinespel som kom att influera flera människors liv världen över.
Detta är premissen för The Remarkable Life of Ibelin, en dokumentärfilm som har använt sig av 42000 sidor loggdokumentation, blogginlägg och ett gäng duktiga animatörer för att berätta om en gamers hemliga liv och även de liv han lyckades beröra online. Det ska sägas direkt att det är svårt att inte beröras av denna historia, oavsett om man är intresserad av datorspel eller inte. Jag var inte helt säker på berättarformatet till en början, där mixen av intima hemmavideor och animerade WoW-sekvenser klingade fel, men jag skulle ljuga om jag påstod att detta inte var ett effektivt sätt att gestalta Mats World of Warcraft-persona. Mats spelar här en slags mästerdetektiv som snarare blir en ursäkt att få träffa så mycket folk som möjligt online och hans visdom sprider sig snabbt över Azeroth, där vi får möta ett antal personer från verkligheten som berättar om det intryck Mats lämnade efter sig. Det är ett otroligt kreativt grepp som ger titelfiguren massor av mänsklighet bakom den biffige avataren, utan att försköna den frustrerande sanningen bakom datorskärmen.
Ibland kan dokumentären falla lite mot det övertydligt sentimentala stuket och jag upplever ofta musiken som lite väl uppblåst och malplacerad, men det finns ändå en äkthet bakom Ibelin som är påtaglig, det finns ett bultande emotionellt hjärta bakom rekonstruktionen som pumpar varmt och snällt från början till slut. Trots att Mats tekniskt sett spelas av en röstskådespelare kan man fortfarande känna Mats smärta och smak för livet han aldrig fick bakom de där digitala ögonen, där han lyckas uppleva allt från förälskelser till försoningar genom sina nyfunna vänner. Arkivmaterialet får här nytt liv och navigerar sig omsorgsfullt genom Ibelins legend fram till den allra sista bildrutan, där det blir extra kämpigt att hålla tillbaka tårarna. Som tittare vill man inte att resan ska ta slut, men vi vet redan från början var det hela leder.
Förutom att The Remarkable Life of Ibelin är en genomgående fin hyllning till Mats Steens digitala arv är dokumentären också en vacker påminnelse om TV-spelens förmåga att inte bara agera som en undanflykt från livets kalla verklighet - den gemenskap och kärlek som kan uttryckas genom spelmediet och dess underbara communities är faktiskt svår att motbevisa här. Om något handlar denna dokumentär om kärlekens ogenomträngliga kraft, om rollspelens helande förmåga och hur datorskärmen inte bara behöver vara en distraktion från omvärlden - det kan också ett värmande fönster för den som suktar efter livet allra mest.

