Trigger Warning (Netflix)

Redan i den allra första scenen står det klart att Netflix nya actionrökare kommer att bli en plågsam historia att ta sig igenom, tyvärr. Två bilar med vilt vrålande terrorister någonstans i Mellanöstern jagar Albas karaktär Parker (spec ops-soldat) och hennes kollega Nick som utan större förklaring försöker fly i vad som ser ut som en flyttbuss, mitt ute på en kritvit saltöken. Terroristerna och deras bilar är ditmålade i samtliga utzoomade helbilder medan Alba, i Chuck Norris gamla Walker Texas Ranger-glasögon, håller i vapnet som om det vore en giftorm när hon desperat försöker returnera terroristernas CGI-baserade eldgivning. Bussen sprängs. Folk dör och allt avslutas med en knivfight där koreografin och utplacerad stuntman gör allt för att Jessica Albas viftande med det skarpslipade kolstålet ska se trovärdigt ut, men det fungerar inte mycket bättre (sett till riktigt realism) än när Vinnie Diesel iklädd vitt linne och stuprörsdenim åker zipline genom hela Storbritannien i Fast 9.

När Albas karaktär Parker landar på hemmaplan står det klart att hennes farsgubbe dött hemma i den lortiga gamla hembyn och när hon väl vänder hem, lurar en konspiration som naturligtvis innebär att den numer pensionerade specialsoldaten måste ge sig ut på skurkjakt. Alla har vi sett den här filmen förut, i omgångar. Chuck Norris-dängan Lone Wolf berättade samma story om specialsoldat som återvänder hem för att "rensa upp" precis som The Rock-debaklet Walking Tall samt Statham-rullen Homefront. Premissen är så simpel att alla kan hänga med och dialogen är inte sällan enfaldigt urdum och befriad från normalfuntad logik. Hämnden måste utföras och på kuppen ska hela stan räddas undan de korrupta ruskprickarna, så även här. Albas Parker är den brutala karaktären medan hennes naiva, lite puckade hemby-sidekick Mike är den lugna, vänliga typen.

Netflix tillhandahöll aldrig recensionsversionen av Trigger Warning vilket omöjliggjorde en förhandsrecension inför dagens storpremiär och nu såhär i efterhand har jag noll bekymmer att först varför. För detta är en av årets hittills sämsta filmer tillsammans med andra Netflix-produktioner såsom Unfrosted, Under Paris samt Atlas. Manuset i Trigger Warning är skrivet primärt av gubben bakom Catwoman med assistans av The Last of Us: Part II-medförfattaren Halley Wegryn Gross och det är på flera sätt det allra dummaste, slöaste, slappaste och mest identitetsfattiga hafsverk som filmatiserats de senaste åren. Det finns verkligen ingenting av intresse här. Parker är papperstunn som karaktär och hennes fiender är karikatyraktigt nonsensonda och slemmiga på ett vis som får hela filmen att andas parodi. Actionpartierna är dessutom alldeles vedervärdiga med stuntmän som står och väntar på att en grimaserande Alba ska judo-kasta dem mot väl utplacerade glasbord och mynningseldarna samt explosionerna under eldstriderna, är alla gjorda i vad jag tippar är Microsoft Word.

Det hade varit en sak om åtminstone filmfotot, klippningen samt ljudeffekterna/musiken hade hållit skaplig klass här, men det gör de inte heller. Det är väl snarare så att Trigger Warning ser ut som ett riktigt dåligt avsnitt av en riktig billig TV-serie, snarare än en stor Netflix-produktion innehållande Albas storslagna comeback. För jag gillar vanligtvis det mesta hon gör. Into the Blue, Sin City, Awake... Alba brukar vara bra men även hon irrar runt i Trigger Warning via usel personregi, aningslöst letande efter det där berömde halmstrået. Detta... Är utan tvekan en av årets hittills sämsta filmer och det är verkligen på tiden nu att Netflix skärper sig och höjer lägstanivån.