Svenska
Gamereactor
filmrecensioner
Uncharted

Uncharted

Sonys speladaption är lättsam och stundtals snygg, men saknar personlighet. André Lamartine har kikat på Uncharted...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i

Det har länge vilat en förbannelse över Uncharted-filmen. Det är en länge bortglömd skatt som aldrig borde ha grävts upp. Likt en maktlysten galning med en alldeles för stor plånbok och expedition ledd av utbytbara legosoldater, hittade dock Sony ändå ett sätt att adaptera Naughty Dogs älskade spelmatiné och släppa ut ondskan i världen, som efter flera regissörsavhopp nöjde sig med att Venom-regissören Ruben Fleischer räddade skutan. Skutor räddas också bokstavligt när skattjägarna Nathan Drake, Sully och Chloe Frazer jagar en försvunnen skatt innan Antonio Banderas skoningslöse spanjor hinner före. På pappret låter det väl som ett klassiskt Uncharted-äventyr, men särskilt spännande är det verkligen, verkligen inte.

HQ

Det är inte heller särskilt roligt, eller särskilt likt spelen alls. Visst finns det gott om skottlossningar, onödigt invecklade pussel som byggdes för 500 år sedan och alldeles för många scener där tjuvars heder sätts på sin spets - men det är inte Uncharted, varken sett till berättande eller dialogen. Jag ser varken Nathan Drake, Sully eller Chloe - jag ser bara Spider-Man, en fruktansvärt usel Marky-Mark och någon trist MTV-donna. De är där för att se snygga ut medan skurkarna slår skiten ur dem. Ingen beter sig som TV-spelsfigurerna och manuset saknar all den personlighet som gjorde Amy Hennigs underbara spelserie så ikonisk. Mänskligheten som Hennig, Nolan North, Richard McGonagle och alla andra fantastiska talanger tillförde till äventyrsliren existerar inte. Uncharted-filmen har mer gemensamt med bleka filmer som Sahara och Welcome to the Jungle än vad det har Sonys digitala flaggskepp.

Uncharted
Uncharted 3-sekvensen är kul, men green screen-användningen blir ofta uppenbar - särskilt när de fallande karaktärerna kan höra varandra oväntat bra.

Uncharted-filmen är rätt oförarglig i sin slappa adaption. Även om det irriterade mig att Nolan North gör en liten cameo för att påminna publiken om hur mycket bättre den smidige skattjägaren Nathan var i spelen har filmen sina underhållande stunder. Filmen ser bra ut och actionscenerna är hyfsat kompetenta, men även dessa partier känns alldeles för överdrivna för att tillhöra Uncharted - och det kryllar redan av helgalna actionsekvenser denna franchise att välja mellan. Uncharted-filmen är en remix från spelseriens mer minnesvärda ögonblick och ändå finns det ingenting som minnesvärt med den där klyschiga röran. Här finns så många korkade scener att man snabbt glömmer bort vad det är för disposition som karaktärerna spyr ur sig. Sullys och Nathans ursprungshistoria hade exempelvis kunnat klippas bort och scenen där en voice over från Nathans brorsa spelas upp 27 sekunder efter att brorsan lämnade honom är ett av många exempel på hur ogenomtänkt filmen är i grunden.

Uncharted-filmen är inte fullt lika usel som jag trodde att det skulle bli, men det saknar också allt som spelen som förbannat bra. Intrigen är smärtsamt förutsägbar, manuset är slätstruket, karaktärerna saknar karisma, dialogen är tragglig och det hela är dessutom alldeles för långt. Det funkar varken som en trogen speladaption eller som hyllning till äventyrsmatinéerna som formade Uncharted-franchisen. Sony hade nog gjort bäst i att satsa på den där fanfilmen med Nathan Fillion som Drake istället för att anpassa de tidlösa karaktärerna till en yngre publik.

Detta är en annons:
04 Gamereactor Sverige
4 / 10
+
Lättsam, men ganska trist adaption av Naughty Dogs moderna spelklassiker.
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Relaterade texter

Uncharted

Uncharted

FILMRECENSION. Skrivet av André Lamartine

Sonys speladaption är lättsam och stundtals snygg, men saknar personlighet. André Lamartine har kikat på Uncharted...



Loading next content