Underdog: Superhunden

Filmen:
Under det glada 60-talet gick en tecknad serie på amerikansk TV som medvetet parodiserade Stålmannen. Superhjälten i det här fallet var som ni förstått en hund och serien fick leva i hela 124 avsnitt. Av någon anledning har Disney nu väckt liv i den åldrande byrackan och levererar en barnvänlig superhjältefilm enligt klassiskt upplägg. Underdog: Superhunden handlar om den misslyckade polishunden Shoeshine som genom ett misslyckat experiment får superkrafter. Godhjärtad som jycken är viger han sitt liv åt att reda ut brott. Dessutom blir han olyckligt kär på kuppen.

Om du inte känner till serietidningskaraktären Underdog är du nog inte ensam. Serien lyckades inte korsa förenta staternas gränser och för oss europeér ter sig denna vovve som rätt intetsägande. Även för de flesta yngre amerikaner måste det vara svårt att relatera. Hundälskare som jag är måste jag erkänna att Underdog: Superhunden är lite charmig. Men den är tunn och saknar trovärdiga karaktärer. Handlingen är överdrivet enkel och det barnsliga upplägget gör att Underdog: Superhunden blir ett bottennapp.

Bilden:
Underdog: Superhunden imponerar med riktigt bra bild. Det är helt sjukt bra detaljerat och det går inte att missa ett enda hårstrå på jycken om du orkar räkna. Som vanligt i barnfilmer är det väldigt färgglatt och Underdog: Superhunden är inget undantag. Bilden är även mycket ren och det finns inte ens en antydan till smuts. Svärtan håller också hög klass och det är bra detaljerat i de mörka scenerna. Kontrasten är också tipptopp. Dock är det lite oskarpt i ett fåtal scener och hudtonerna kan se lite lustiga ut ibland. Underdog: Superhunden levereras på en BD-25 med AVC-kodec och formatet är 2,35:1.

Ljudet:
Även ljudet håller bra klass. Ett PCM 5.1 ljudspår står för ljudleveransen och bjuder på en trevlig mix. När Underdog swischar runt mellan skyskraporna låter det riktigt läckert och Disney har utnyttjat surroundkanalerna på ett tillfredsställande sätt. Även dialogen är kristallklar och välplacerad. Basen får också göra rätt för sig några gånger och bidrar till känslan. För de intresserade finns även ett svenskt ljudspår men då bara i Dolby Digital 5.1.

Extramaterialet:
Disney har tryckt i lite extramaterial också. Till att börja med "En hundskådespelares dagbok" som sträcker sig över totalt 14 minuter och är en traditionsenlig kass featurette utan mening. För de intresserade finns det sex stycken borttagna scener också på totalt 6 minuter. De tillför ingenting och jag är glad att de inte togs med. Ett 2-minuters bloopers-klipp finns också med men den är inte alls rolig. Det finns även två avsnitt av den tecknade serien och de är väl höjdpunkten på hela skivan tycker jag. Jag måste varna er för musikvideon "Underdog raps", den är osedvanligt usel och är plågsam att titta på. Allt extramaterial är i HD-upplösning förresten.