Mitt 80-tal. Nötcreme, Bon Jovi och tv-serien V. TV-serien om utomjordingsreptilerna som invaderar jorden har med åren fått lite av en kultstatus och hon som spelade ledaren Diana åker världen runt och signerar posters. Och visst var den bra, på sitt sätt. Och visst yttrades ett och annat glädjetjut från min sida när jag fick höra det otippade, att en remake var på gång.

Några timmar senare har jag plöjt igenom första säsongen och några saker går att konstatera:
1. Utomjordingsinvasioner är alltid lika kul. Det gör sig fantastiskt bra i TV/film-format. Betydligt bättre än i verkligheten. Eh...
2. Det är snaskigt med förklädda ödlor.

Vi som växte upp med originalet kommer att känna igen oss i upplägget och karaktärerna. Förvisso är det hela nya karaktärer men de är ändå väldigt starkt präglade av originalet. Vi har till exempel en cool blond jordbo som leder motståndet på jorden. På 80-talet hette hon Juliet och var forskare, nu heter hon Erica och är agent. Vi har den überonda ödleledaren Anna som hette Diana i originalet. Sedan har vi en präst, en vapenexpert, en ung dum kille som blir kär i en snygg ödletjej. Och givetvis så har vi det klassiska scenariot där en människa och en reptil ska ha barn tillsammans. Nya ansikten, nya namn men samma principer.

Även om det är nya ansikten så finns det en del bekanta sådana från andra sammanhang. Erica spelas av Lost-skådisen Elizabeth Mitchell. Scott Wolf har vi sett i Spin City och Morena Baccarin är ju en Stargate-bekant. Det värsta nedköpet är nog ändå rollen som ödleledaren. Hon som spelade Diana i originalet hade ett fantastiskt elakt uttryck och antagligen TV-världens mest elaka blick. Remakens Anna är tänkt att vara snygg snarare än elak till utseendet.

Man kan hålla på och bolla fördelar och nackdelar tillbaka i timmar; det är till exempel skönt att slippa de fåniga laserpistoler från 80-talet. Jag kan dock tycka att det är lite synd att de tydliga politiska anti-fascistiska referenserna från originalet ersatts med filosofiska funderingar och anti-terrorism. Men det ligger såklart i tidsandan. Jag hade även klarat mig utan "saligheten", Annas graviditet och en del annat.

Detta är en annons:

Det kan vara bra att veta att den enbart spelades in två säsonger av V-remaken. Så huruvida det är lönt att se det, engagera sig och sedan bara få ett stopp mitt i kan ju vara värt att fundera på. Som den V-nörd jag är så är det självklart att se det som finns att se. Men visst var det bättre förr, det innebär dock inte att detta inte skulle vara gott nog.