Pluribus (Apple TV+)

Även om hon upplever att hennes ostiga romansböcker är själlöst skräp är den cyniska författarinnan Carol Sturka hyfsat tillfreds med sitt liv. Så länge hon har sin älskade bokmanager Helen, samt en whiskeyflaska vid sin sida, finns det ingenting i världen Carol inte kan tackla. När världens plötsliga undergång äger rum faller dock hela hennes värld ihop och när en ny världsordning etableras blir hon inte bara en av få människor kvar på jorden - hon blir också insnårad i ett telepatiskt kollektivmedvetande där hennes griniga humör kan avgöra hela mänsklighetens framtid.

Det förklaras i väldigt snabb takt vad som har hänt i världen genom några expositionsscener, men det är inte särskilt viktigt att veta varför exakt apokalypsen sker i Vince Gilligans nya märkliga science fiction-komedi. Det handlar snarare om hur någon kan mentalt hantera det faktum att ens individualism blir hotad. Twilight Zone möter här kommunisträdslan från Världsrymden anfaller, men här är det betydligt syrligare, roligare och skarpare. Gilligans Arkiv X-rötter syns tydligt i seriens enkla enkelhet, som ju för tankarna till Damon Lindelofs senaste tankeväckande shower. Det är avskalat och samtidigt muntert i sin melankoli. Det är nämligen lätt att sätta sig i Carols skor när hon förgäves försöker hålla fast vid det lilla som består av mänsklighetens identitet och intelligens medan världen brinner upp.

Till skillnad från Breaking Bad och Better Call Saul kliver denna huvudperson aldrig över till antihjälterollen, uppfriskande nog. Better Call Saul-stjärnan Rhea Seehorn formar en desillusionerad karaktär som vanligtvis skulle sänka en med sin mulna världsbild, men som i denna nya undergångskontext blir mänsklighetens alkoholiserade svanesång. Seehorn får till en sällsamt tragisk figur med tydliga brister, lager och mål. Hon vill göra något åt saken, men vad kan man ens tänkas göra när slutspelet redan är avgjord? Vore det så hemskt att kapitulera inför hennes äckligt empatiska och välmenande förslavare som bara vill servera henne all kärlek och privilegier i världen? Man kan se konflikten i Seehorns tårfyllda ögon medan hon ständigt pendlar från att explodera till att visa medlidande. Strålande insats!

Apple TV har bara släppt ett par episoder än så länge, men jag gillar skarpt det jag ser. Det är tillräckligt knasigt för att få mig att flyta bort i spekulativa "vad kommer hända härnäst"-tankar, men också tillräckligt jordnära för att hålla fötterna kvar på jorden som tittare. Pluribus är hittills oförutsägbar, originellt och oroande kul i sin smålustiga dystopi. Jag kommer att fortsätta följa denna science fiction-komedi med stort nöje. För tänk om världens toxiskt positiva undergång inte var så farligt, trots allt?