Smiling Friends (Max)

Rick & Morty i all ära, men det har länge saknats ett alternativ till alla de där urspårade 10-minuters smårätterna à la Aqua Teen Hunger Force som brukade sändas nattetid. Den australienska pärlan Yolo Swag Crystal Fantasy var nära, men det var med den absurda komedin Smiling Friends som Youtube-legenderna Michael Cusack och Zach Hadel Adult Swims "sweet spot". Smiling Friends, som först fick premiär 2022, var en rungande succé och den andra säsongen fortsätter att sätta ett leende på denna skribents läppar.

Handlingen är relativt simpel. Den cyniske Charlie och optimisten Pim jobbar för en välgörenhetsorganisation kallad Smiling Friends, där den kryptiske Mr. Boss sänder ut gossarna på ett enda uppdrag: få folk att le. Det blir dock inte riktigt så simpelt att göra folk glada i den kaotiska mardröm som Hadel och Cusack har knåpat ihop tillsammans med sina kreativa polare som Harry Patridge, Redlettermedia-gänget och många fler kollaboratörer. För oss som alltså växte upp med Newgrounds-eran och den tidiga internetkulturen runt 2000/2010-talet är detta ett riktigt varmt kärleksbrev till alla inbitna Internet-ugglor. Ett varmt, våldsamt och vrickat brev.

Det finns så mycket obskyr Youtube-mytlogi och surrealistiska scenarion att man inte kan göra annat än att slå sig på knät och gapflabba som en hillbilly. I ett avsnitt kan vi följa en galen vetenskapsman kallad Professor Psychotic som försöker skapa en homonculus genom att spruta in sin DNA i ett kycklingägg (?!), medan vi i nästa episod kastas in i ett Flash-animerat helvete med hög stressfaktor och i en annan äcklas man av en blöjbärande president som konkurrerar med en mordisk groda som pulveriserar människor med Goblin-granater. Det är inte alltid man vet vad som rör sig i Hadels och Cusacks huvuden, men det är roligt och härligt befriat från allt som reson och förnuft heter.

Smiling Friends är gränslandet mellan det bisarra och det jordnära, där humorn ofta ligger i hur okontrollerbart det renodlade kaos som Charlie och Pim bebor faktiskt är. Smiling Friends spelar enligt vissa regler, men det är mest bara en avsats för skaparnas snurriga sandbox-berättande där man aldrig riktigt vet vad som kan komma ut från Hadels och Cusacks narrativa leksakslåda. Det hela är uppfriskande opretentiöst och skaparnas berättarglädje speglas också i de olika animationsstilarna som sömnlöst mixar green screen-skådisar med leranimerade varelser, eller i onödigt detaljerade handrörelser och säregna manér.

Den andra säsongen bjuder dessvärre på bara åtta episoder och det lär svida att vänta så länge på nästa säsong, men det är snillrikt välgjorda sådana och tåls att ses om och om igen tack vare sin unika humor, sin hysteriska karaktärsdesign och förträffliga tajming. Smiling Friends är experimentellt, absurt, träffsäkert och stundtals genialiskt om man känner sina Internet-rötter väl, vilket gör att den verkligen sticker ut bland all cynisk vuxenanimation.