Fem i topp: Meryl Streep
Modern tids främsta kvinnliga skådespelare stavas Meryl Streep och även om det är ultrasvårt att välja ut fem filmer bland alla hennes mästerliga rolltolkningar kommer här vår topplista...
Tidigare delar ur denna artikelserie:
Tom Hanks
Robert De Niro
Jim Carrey
Tom Hardy
Tom Cruise
Cate Blanchett
Michael Douglas
Kevin Spacey
(5) The Deer Hunter (1978)
Meryl Streeps debutroll i den gripande, plågsamt mörka dramathrillern från 1978 innebar en omedelbar Oscars-nominering då hon spelade brallan av de flesta (minus Bobby, då) i den filmen och fortfarande trollbinder med fantastisk närvaro och en naturlighet som gör att flertalet av hennes scener griper tag och gör att det vrider sig i magen.
(4) Sophies val (1982)
Den polska förintelse-överlevaren Sophie Zawistowskis försök till ett så normalt liv som möjligt, medan hon ruvar på en mörk hemlighet, innebar Oscars-vinst för Streep tack vare en minst sagt trollbindande insats. Lidelse, passion, närvaro... Det slår verkligen gnistor om Meryl i denna gamla klassiker.
(3) Kramer mot Kramer (1979)
Skadan är skedd, separationen är som ett öppet sår vars skorpa vägrar sätta dig när en familjedispyt slutar i en grisig vårdnadstvist och utöver Hoffmans ikoniska porträtt av en stressad singelfarsa är det Streeps roll som Joanna Kramer som är den enskilt bästa delen av detta märkvärdiga drama. Det finns en slags rå ärlighet i Streeps porträtt här som för evigt kommer att förtrolla.
(2) Järnladyn (2011)
Det pratas alltid för lite om filmen Järnladyn och då såklart primärt om Streeps rolltolkning. hennes förmåga att här kliva in i Margaret Thatchers skor och porträttera henne med samma furiösa styrka och ståndaktighet som hon utstrålade i verkligheten, resulterade i en tredje Oscars-statyett som givetvis var ytterst, ytterst välförtjänt.
STREEPS BÄSTA SKÅDESPELARPRESTATION:
(1) Tvivel (2008)
Hon nominerades men vann tyvärr aldrig för rollen som syster Aloysius Beauvier i denna konstant, plågsamt underskattade film där Meryl Streep och den tragiskt nog bortgångne Philip Seymour Hoffman storspelade. Moralisk förpliktelse, skillnaden mellan ras, religion och övertygelse blandas hejvilt här i denna fenomenalt välskrivna film där Meryl visar på ett register så brett att det nästan blir larvigt.
Hur ser din personliga topplista ut?




